Rädsla och skam i reklamen för mensskydd

Innehållsdeklaration: Det här är ett långt inlägg som inte är direkt relaterat till enbart menskoppar. Det handlar mer om mensskydd och reklam och är mer en diskussion, eftersom jag här nedan skriver fritt från hjärtat kring de här ämnena. Delta gärna i diskussionen genom att kommentera. 

Exkluderande
När menskoppen.se drog igång 2008 var vår slogan ”För tjejer med rött blod”.
Sedan dess har vi ändrat och nu helt tagit bort den, eftersom den först och främst inte är bra eftersom den exkluderar/stänger ute alla som blöder utan att identifiera sig som tjej (eller något alls).

Blått ”blod” och igenkänning
Men den andra anledningen är en annan företeelse: Blått blod i reklamen syns sällan nu för tiden, så alla förstår idag inte vad vi menar när vi skriver ”För dig med rött blod”.
På ett sätt så blir jag glad när jag tänker på att tampong- och bindetillverkarna (kanske främst deras reklambyråer) insett att deras ”blod” inte funkar längre, att vi inte känner igen oss (vilket är en av reklamens grundpelare) när vi ser filmerna/annonserna.

Skam och rädsla – reklamens grundpelare
Att vi inte känner igen oss i de sprudlande glada, käcka, sociala, underviktiga och (alltid!) vitklädda människorna i reklam är en annan femma. Den grundpelaren stödjer sig stadigt på vår rädsla (som är målet för de allra flesta reklambudskap): Jag menar, vem vill visa sig ute blodig, ofräsch, (gud förbjude) överviktig eller med en hoodie nedragen i ansiktet för att inte vilja möta människors blickar på gatan?
Reklamfilmer som anspelar på vår osäkerhet och rädsla är snarare regel än undantag – det kan vara själva budskapet (”köp den här konstiga träningsmanicken så får du ett sexpack på en vecka”, ”använd den här krämen så blir du av med dina finnar” eller ”använd den här bindan så slipper du lukta illa under mens”). Men rädslan kan också triggas igång genom valet av de som visas i reklamfilmen (jätte-smala människor med onaturligt vita tänder och photoshoppad hy och alltid leende).

Vad gör det med oss?
Det värsta är att vi accepterar det här: Vi protesterar inte när reklamen är så här dålig, när vi inte känner igen oss och tycker den är löjlig. För vi kan inte! Vi kan i och för sig anmäla sexistisk reklam (typ ”sälj grej med tjej”) men reklam som visar den här bilden av oss som vi inte känner igen – är inte den ännu farligare?
Jag menar att den reklamen, som inte är uppenbart dålig eller olaglig, är farligare. Men vem skulle orka utreda hur stor skada som t ex photoshoppade kroppar för med sig hos de unga människor som jämför sina normalt utvecklade och friska kroppar med dem?

Hur kan vi förändra utvecklingen?
Sedan jag insåg att jag själv var exkluderande med vår första slogan, så har jag varje dag tänkt att jag vill göra skillnad. När jag väljer bilder till artiklar eller inlägg på Facebook eller Instagram så tänker jag: Vem ska läsa texten? Vem ska se bilden? Går den på något sätt emot vad jag vill?
Jag hoppas att det inte finns något att klaga på när det gäller det. Jag försöker att leva som jag lär.

Mensskyddsreklam och -förpackningar
Inte mycket har hänt på 65 år inom området mensskyddsreklam och deras förpackningar. Det är rosa eller turkost, blommor, snirkliga ornament, fjärilar och leenden.
Jag förstår att det kan vara svårt att bryta den här traditionen – de vågar inte bryta eftersom det kan bli otydligt vem produkten riktar sig till.
Det finns också ekonomiska faktorer bakom: De multinationella bolagen som tillverkar bindor och tamponger använder samma budskap över hela världen. Det är billigare, så klart.
Det verkar tyvärr som om rädsla och skam för mens är gemensam över hela världen, eftersom alla budskap oavsett land ser likadan ut.
Visst är det dags att ändra på det?

Hur ser reklamen ut för menskoppar?
Dessvärre så verkar de flesta menskoppstillverkare gå i samma spår, både i sina reklambudskap och i sin förpackningsdesign. Jag skulle vilja se någon som vågade gå ifrån det och närma sig inkluderande utan rosa, turkos, blommor/fjärilar etc och använda bilder på folk som ser ut som folk gör. Då har vi verkligen gjort något för att förändra den här kulturen som är sjuk på så många sätt.