Hotet om kemikalier i mensskydd – vett och sans, tack!

Stora Fleurcup och en supertampong

Under det senaste halvåret så har kemikalie-debatten kring mensskydd på allvar blossat upp i Sverige – igen. Och pajkastningen är igång – igen. Även i min menskopps-bransch så kastas pajerna hejvilt; ”Tamponger är farliga – menskoppar är bäst!”

Jag tar starkt avstånd från det här uppiskade debattklimatet. Det finns (som alltid) inget mensskydd som är bättre än alla andra, vi är alla olika och det är bra att olika alternativ finns. Vi ska förstås kunna kräva att någon granskar att de produkter som vi väljer att använda när vi har mens. En sådan granskning kommer nu att ske – så det finns ingen anledning till panik.

Bakgrund: Tidigare i år (februari–mars 2016) beslutade Kemikalieinspektionen att under 2017 ta upp frågan om granskning av vilka ämnen som mensskydd innehåller – även menskoppar – för att se om något/några mensskydd är farliga för oss att använda. Det var efter att Sveriges Konsumenter krävt en tillsyn (läs mer här). Vi på menskoppen.se har varit i kontakt med Kemikalieinspektionen, som har uttryckt att de verkligen kommer att arbeta vidare med frågan.

Viktigare frågeställningar
Mensskyddens innehåll och vilka konsekvenser dessa eventuellt kan ha för vår hälsa är redan på väg att kartläggas – det finns alltså ingen anledning till hysteri.
Jag tycker inte att vi i menskoppsbranschen ska ägna oss åt s.k. ”fearmongering”, som på svenska betyder ungefär att vi avsiktligt använder oss av skrämseltaktik för att uppnå våra egna mål. För om vi gör det, så är vi inte bättre än företagen som tillverkar tamponger och bindor, som i alla tider spelat på användarnas rädsla för att uppfattas som ”orena” eller ”ofräscha” för att de har mens.

Nej, jag föreslår att det är bättre att i lugn och ro fokusera på att förbättra i framtiden, och ställa frågor som till exempel:

  • hur ska kontrollerna av mensskydd genomföras så att de blir så heltäckande och bra som möjligt?
  • hur ska vi i Sverige kunna reglera försäljningen av produkter som tillverkas i andra länder men som säljs här (internethandel, anyone?)?
  • hur ska vi som menskoppstillverkare kunna ställa krav på våra underleverantörer, som förser oss med grundmaterialet till kopparna?
  • hur ska vi som tillverkare kunna bevisa för konsumenten att våra produkter uppfyller de av myndigheterna fastställda kraven?

Menskoppar i USA
Som jämförelse kan berättas att amerikanska FDA (Food and Drug Administration, ungefär som om Livsmedels- och Läkemedelsverket slogs ihop) handlägger ansökningar från menskoppsföretag som vill sälja på amerikanska marknaden. Där kostar en ”granskning” och godkännande ca 40 000 kronor och innebär ingen testning alls av materialet. Varken material eller koppar testas alltså, utan har du ett material som på papperet inte innehåller några farliga ämnen, så blir du godkänd om du betalar avgiften. Ett FDA-godkännande innebär alltså inte att din kopp är bättre än andra, utan att du haft råd att registrera materialet i din produkt i USA. Bra för USA – inte särskilt bra för konsumenten, alltså. Ett ”FDA approval” som vi ser på menskoppsförpackningar idag är alltså ingen garanti för att produkten är bra eller att den är säker att använda, utan att tillverkaren godkänts att sälja produkten på amerikanska marknaden.

Låt inte pengar styra
Min förhoppning är att svenska myndigheter kommer att ha fokus på användarens bästa, och att inte företagens avgifter för kontroll kommer att styra. För om det blir så att pengar kommer att kunna köpa certifikat/bevis, så vet vi vilka som kommer att ha råd att bevisa att deras produkter är bra. Vi inom menskoppsbranschen har väldigt små ekonomiska muskler jämfört med de stora multinationella hygienkoncernerna, som tillverkar engångs-mensskydd som säljs över hela världen.
Att använda sig av ett opartiskt testlabb som granskar produkterna över tid vore det allra bästa. Men vem ska betala? Jag hoppas att inte pengarna denna gång får styra, utan att vi öppnar för alternativ som faktiskt kan visa sig bra för användaren och samhället på sikt, som till exempel menskoppar (som med sin avsaknad av sopor borde vara fördelaktigare för samhällsmiljön i stort).

Smutsig menskopps-bransch
Idag tillverkas menskoppar runtom i världen av material som sannolikt inte är de allra bästa avseende de ämnen som de innehåller. Menskopps-företag utmålar sina koppar som ”miljövänliga” eller till och med ”ekologiska/organiska” (läs mer om det här) när de istället tillverkas i Kina till ett mycket lågt pris. Jag välkomnar verkligen en opartisk granskning även av dessa produkter.

Tampong-shaming
Som avslutning vill jag betona att jag tar avstånd från den smutskastning, eller ”shamingen” som pågår mot tamponger. Efter att ha arbetat länge med menskoppar så vet jag att inte alla kan – eller vill, för den delen – använda menskoppar. Vi måste vara fria att göra som vi vill och vara de vi är, utan att behöva förklara eller försvara varför. Den här irriterande ”vi som använder menskopp och är duktigare än andra”-inställningen gör ingen nytta för någon. Min vision är och har alltid varit att ge så bra information som möjligt om menskoppar, så att alla vet att menskoppar finns och sedan kan bestämma om det är något för dem eller inte.

Annelie, menskoppen.se
Annelie Svensson

Ägare Svenska Menskoppen AB

Läs mer om mensskyddens historia här »
Tidningen Solo skrev om avsaknaden av granskning av mensskydd redan 2015, och vi intervjuades – läs mer om det här »
Är menskoppen ekologisk? »
Nej, ingen menskopp passar alla »

 


På menskoppen.se använder vi inte ett könat språk. Alla som menstruerar är välkomna hit!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Copy Protected by Chetan's WP-Copyprotect.