Hotet om kemikalier i mensskydd – vett och sans, tack!

Stora Fleurcup och en supertampong

Under det senaste halvåret så har kemikalie-debatten kring mensskydd på allvar blossat upp i Sverige – igen. Och pajkastningen är igång – igen. Även i min menskopps-bransch så kastas pajerna hejvilt; “Tamponger är farliga – menskoppar är bäst!”

Jag tar starkt avstånd från det här uppiskade debattklimatet. Det finns (som alltid) inget mensskydd som är bättre än alla andra, vi är alla olika och det är bra att olika alternativ finns. Vi ska förstås kunna kräva att någon granskar att de produkter som vi väljer att använda när vi har mens. En sådan granskning kommer nu att ske – så det finns ingen anledning till panik.

Bakgrund: Tidigare i år (februari–mars 2016) beslutade Kemikalieinspektionen att under 2017 ta upp frågan om granskning av vilka ämnen som mensskydd innehåller – även menskoppar – för att se om något/några mensskydd är farliga för oss att använda. Det var efter att Sveriges Konsumenter krävt en tillsyn (läs mer här). Vi på menskoppen.se har varit i kontakt med Kemikalieinspektionen, som har uttryckt att de verkligen kommer att arbeta vidare med frågan.

Viktigare frågeställningar
Mensskyddens innehåll och vilka konsekvenser dessa eventuellt kan ha för vår hälsa är redan på väg att kartläggas – det finns alltså ingen anledning till hysteri.
Jag tycker inte att vi i menskoppsbranschen ska ägna oss åt s.k. “fearmongering”, som på svenska betyder ungefär att vi avsiktligt använder oss av skrämseltaktik för att uppnå våra egna mål. För om vi gör det, så är vi inte bättre än företagen som tillverkar tamponger och bindor, som i alla tider spelat på användarnas rädsla för att uppfattas som “orena” eller “ofräscha” för att de har mens.

Nej, jag föreslår att det är bättre att i lugn och ro fokusera på att förbättra i framtiden, och ställa frågor som till exempel:

  • hur ska kontrollerna av mensskydd genomföras så att de blir så heltäckande och bra som möjligt?
  • hur ska vi i Sverige kunna reglera försäljningen av produkter som tillverkas i andra länder men som säljs här (internethandel, anyone?)?
  • hur ska vi som menskoppstillverkare kunna ställa krav på våra underleverantörer, som förser oss med grundmaterialet till kopparna?
  • hur ska vi som tillverkare kunna bevisa för konsumenten att våra produkter uppfyller de av myndigheterna fastställda kraven?

Menskoppar i USA
Som jämförelse kan berättas att amerikanska FDA (Food and Drug Administration, ungefär som om Livsmedels- och Läkemedelsverket slogs ihop) handlägger ansökningar från menskoppsföretag som vill sälja på amerikanska marknaden. Där kostar en “granskning” och godkännande ca 40 000 kronor och innebär ingen testning alls av materialet. Varken material eller koppar testas alltså, utan har du ett material som på papperet inte innehåller några farliga ämnen, så blir du godkänd om du betalar avgiften. Ett FDA-godkännande innebär alltså inte att din kopp är bättre än andra, utan att du haft råd att registrera materialet i din produkt i USA. Bra för USA – inte särskilt bra för konsumenten, alltså. Ett “FDA approval” som vi ser på menskoppsförpackningar idag är alltså ingen garanti för att produkten är bra eller att den är säker att använda, utan att tillverkaren godkänts att sälja produkten på amerikanska marknaden.

Låt inte pengar styra
Min förhoppning är att svenska myndigheter kommer att ha fokus på användarens bästa, och att inte företagens avgifter för kontroll kommer att styra. För om det blir så att pengar kommer att kunna köpa certifikat/bevis, så vet vi vilka som kommer att ha råd att bevisa att deras produkter är bra. Vi inom menskoppsbranschen har väldigt små ekonomiska muskler jämfört med de stora multinationella hygienkoncernerna, som tillverkar engångs-mensskydd som säljs över hela världen.
Att använda sig av ett opartiskt testlabb som granskar produkterna över tid vore det allra bästa. Men vem ska betala? Jag hoppas att inte pengarna denna gång får styra, utan att vi öppnar för alternativ som faktiskt kan visa sig bra för användaren och samhället på sikt, som till exempel menskoppar (som med sin avsaknad av sopor borde vara fördelaktigare för samhällsmiljön i stort).

Smutsig menskopps-bransch
Idag tillverkas menskoppar runtom i världen av material som sannolikt inte är de allra bästa avseende de ämnen som de innehåller. Menskopps-företag utmålar sina koppar som “miljövänliga” eller till och med “ekologiska/organiska” (läs mer om det här) när de istället tillverkas i Kina till ett mycket lågt pris. Jag välkomnar verkligen en opartisk granskning även av dessa produkter.

Tampong-shaming
Som avslutning vill jag betona att jag tar avstånd från den smutskastning, eller “shamingen” som pågår mot tamponger. Efter att ha arbetat länge med menskoppar så vet jag att inte alla kan – eller vill, för den delen – använda menskoppar. Vi måste vara fria att göra som vi vill och vara de vi är, utan att behöva förklara eller försvara varför. Den här irriterande “vi som använder menskopp och är duktigare än andra”-inställningen gör ingen nytta för någon. Min vision är och har alltid varit att ge så bra information som möjligt om menskoppar, så att alla vet att menskoppar finns och sedan kan bestämma om det är något för dem eller inte.

Annelie, menskoppen.se
Annelie Svensson

Ägare Svenska Menskoppen AB

Läs mer om mensskyddens historia här »
Tidningen Solo skrev om avsaknaden av granskning av mensskydd redan 2015, och vi intervjuades – läs mer om det här »
Är menskoppen ekologisk? »
Nej, ingen menskopp passar alla »

 


På menskoppen.se använder vi inte ett könat språk. Alla som menstruerar är välkomna hit!

Hur stor är menskoppen?

Femmecup onesize-kopp och en supertampong
En kund mejlade och berättade att chocken var stor när menskoppen kommit hem i brevlådan – den var ju inte alls så stor som den såg ut på bilderna! Så vi tog bilder med menskoppar och tamponger i olika storlekar. Enjoy!

Lilla Fleurcup och en minitampong:

Lilla Fleurcup och en normaltampong:

Lilla Fleurcup och en plustampong:

Lilla Fleurcup och en supertampong:

Läs mer om och köp den lilla Fleurcup »

Stora Fleurcup och en minitampong:

Stora Fleurcup och en normaltampong:

Stora Fleurcup och en plustampong:

Stora Fleurcup och en supertampong:

Läs mer om och köp den stora Fleurcup »

Femmecup onesize-kopp och en minitampong:

Femmecup onesize-kopp och en normaltampong:

Femmecup onesize-kopp och en plustampong:

Femmecup onesize-kopp och en supertampong:

Köp en Femmecup »

Vill du köpa menskopp – men är osäker på vilken som passar?

Gör vår enkät – få råd från oss via mail!
Gå till enkäten »

Du har mens över 400 gånger

Pussy Power menskoppen.se
Du har mens över 400 gånger i livet.
400 gånger!

Menskoppen.se – Pussy PowerDet låter så otroligt mycket, men är beräknat utifrån att vi har mens i 36 år (från 12 år till 48 år, vilket förstås varierar).

Högen med engångsskydd

Nå, när du kommit över den chocken är det dags för nästa: Tänk dig vilken hög med bindor, tamponger, trosskydd som folk därmed använder i några timmar och sedan kastar bort, på ett evigt växande sopberg. I bästa fall, för vissa spolar dessutom ner sina använda tamponger, bindor och trosskydd i toan, vilket kan orsaka stopp eller så hamnar de i kommunens reningsverk och måste rensas ut där.
Tänk dig sedan runtom i världen, där många andra gör samma sak…

Produktion och transporter

För att inte tala om alla förpackningar, plastfodral och klisterremsor som också ska slängas där. Och glöm heller inte de själva produktionen av alla tamponger, bindor, trosskydd, förpackningar etc som ska tillverkas i fabriker och fraktas runt till butiker.

De flesta vet inga alternativ

Den första insikten om att ha mens en gång i månaden i 36 år kan jag ta, men allt det andra är helt galet.
Tyvärr är de flesta svenskar med mens ännu helt ovetande om att menskoppen över huvud taget finns.

Om du går över till menskopp så kommer du att göra stor skillnad – hundratals gånger om.

Användandet av tamponger och bindor

Hur många olika engångsskydd använder du under mensen?
Många gör vår enkät inför sitt första köp av menskopp (enkäten hittar du här). Utan att gå in på för många detaljer om hur många som fyllt i enkäten, så kan jag säga att det är en bra bit över 5 000 personer som hittills gjort den. Jag tycker att det är så pass många som svarat, att jag faktiskt kan dra några slutsatser kring de svar som ni lämnat i enkäten.
Vilket skydd använder du under mensens rikligaste dag?

Engångsskydd under rikligaste dygnet
Kommentar: Egentligen inte så konstiga siffror. Jag kan konstatera att majoriteten av de som svarat använder tampong, jämfört med binda.

Byter du oftare än var fjärde timme?

Byter du binda/tampong oftare än var fjärde timma för att undvika läckage?
Kommentar: Här skickar jag ofta en motfråga om hur ofta folk byter och om de byter för att det läcker eller för säkerhets skull och känna sig fräsch. En majoritet – har tyvärr ingen statistik på det – svarar att de byter för att vara på säkra sidan och för att inte känna sig ofräsch. Så här har vi många som använder tampong och som dessutom byter oftare än de behöver, vilket sannolikt är en anledning till både obalans, svamp och torrhet.

Hur många olika skydd använder du under mensen?

Hur många olika engångsskydd använder du under mensen?
Kommentar: De som använder samma skydd genom hela mensen är inte många. Snarare använder vi två eller flera olika skydd under mensen. Jag tänker att det är både energikrävande och besvärligt att hela tiden behöva planera kring olika skydd. Dessutom kanske vi använder både tampong+trosskydd, så vi kör med dubbla skydd. Även dubbla bindor över natten förekommer.

Om du använt tampong, upplever du obehag eller besvär med det?

Om du använt tampong, upplever du obehag eller besvär med det?
Kommentar: Det här är gissningsvis en av anledningarna till varför folk är nyfikna på menskoppar och gör enkäten, så statistiken säger inte mycket om befolkningen generellt: Den här frågan har en följdfråga, där folk får skriva fritt om vad det är som varit obehagligt. Mer om det i nästa punkt.

Vilket är obehaget med tamponger?

Folks kommentarer om obehag med tamponger
Kommentar: Nästan alla har upplevt torrhet och många svidande, några smärtor i buken. Här får vi komma ihåg att de som gör enkäten sannolikt är mer missnöjda med sina engångsskydd än folk i allmänhet.

Slutlig kommentar

Vi använder alltså ofta tampong, men under mensen så använder vi olika stora skydd och många olika skydd. Jag hoppas att många av de som gör enkäten verkligen går vidare och provar menskopp, så att de kan få ha mens på ett något enklare och mer hälsosamt sätt.

Vill du också prova menskopp – gör enkäten

Det är ett bra sätt att hitta rätt bland de olika alternativ som finns och få en bra start.
Gå till enkäten »

Vem kollar vad mensskydden innehåller? Svar: Ingen.

Tamponer och menskoppar i tidningen Solo

Tamponer och menskoppar i tidningen SoloVem kollar mensskydden? Svaret är enkelt: Ingen.
Det finns ingen myndighet som kontrollerar vad mensskydden innehåller, varken i våra tamponger, bindor eller menskoppar, för den delen. Varken Livsmedelsverket eller Kemikalieinspektionen tycker att det är deras sak.

Den här situationen, vad den innebär och kanske beror på tas upp i tidningen Solos senaste nummer. Vi på menskoppen.se medverkar också. Ett angeläget ämne, tycker vi! Artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

När tidningar hör av sig och ska skriva om mens, så handlar det sällan om så här komplicerade ämnen. Så därför blev jag glad när tidningen Solo hörde av sig och skulle skriva om tamponger och bindor och att folk kanske oroar sig alltmer för att de kan innehålla skadliga ämnen.

Olika synvinklar
Men reportern Katarina Muhr pratade inte bara med oss, utan också med en tampongtillverkare, en professor, gynekolog, barnmorska och anställd på Miljö- och energidepartementet innan hon skrev sin artikel. Resultatet blev en text som belyser situationen från fler håll, som en bra artikel ofta gör.

Mycket att läsa
Artikeln avhandlar bland annat situationen med giftlarm i tamponger fast tampongtillverkaren säger att inte många oroar sig så mycket för tampongernas innehåll (!), att tamponger suger upp för bra och lämnar fiberrester i slidan, att vi använder tamponger fast vi inte har mens, om varför jag tycker menskoppar (så klart) är bättre , om S-politiker som lämnat in motion för att skärpa lagstiftningen kring dokumentation av innehåll. (Motionen avslogs.)

Solo-artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

Billigaste mensen – här är den

Det finns i dag flera sätt att prenumerera på “billiga” mensskydd via webben. Men hur mycket sparar du egentligen på det?

Räknat i kronor? Räknat i din egen hälsa? Räknat på hela miljöbelastningen?

Visst är prenumerations-alternativ på bindor och tamponger mer fördelaktiga jämfört med  vad du hittar på hyllan i din livsmedelsbutiken –  men långt ifrån det billigaste alternativet. För under 300 spänn + porto 12 kronor får du skydd som räcker i 5–10 år.

Argument: Kostnad
Även om du jämför menskoppen med ett prenumerationsalternativ som kostar cirka 70 kronor i månaden, så har du alltså snart sparat in dina surt förvärvade kronor när du byter till menskopp.
Visst var kostnaden ett argument för menskoppen när jag valde den för ett antal år sedan.

Argument: Hälsa
Men för mig vägde dock argumentet om min egen hälsa tyngst när jag bytte.
I dag är torra slemhinnor och återkommande svampinfektioner ett minne blott. (Vid en badrumsstädning för några veckor sedan hittade jag en gammal tub Pevaryl och kastade den i en sopsäck med ett leende. No more.)

Argument: Miljö
Här skulle jag kunna skriva spaltmeter om tillverkning, utsläpp, plast- och papper, omslag, förpackningar och plasthöljen. Men allt det där vet du redan, så jag stannar där.

Argument: Konsumentmakt mot stereotyper
Jag behöver aldrig mer köpa ett paket bindor, trosskydd eller tamponger! Se där vad jag tycker om era reklamfilmer och annonser! Jag känner inte igen mig – därför väljer jag nåt annat.

Vad tycker du?
Dina kommentarer är välkomna och vällästa! 🙂

Hur glammig är menskoppen?

Mens och glamour – hör de ihop?
Kanske inte direkt, men livet pågår ju för fullt fast man har mens.

Det finns ingen anledning att låta mensen bestämma om man ska med ut på festival, middag, fest, klubb eller kanske sova borta en natt. Klä på dig nåt som du gillar och kasta dig ut på äventyr! Glamouren kommer inifrån 🙂

Men hur gör man – rent praktiskt?
Packar hela väskan full med tamponger, trosskydd och bindor bara-om-utifall-att?
– Nej! säger jag.

Jag sätter in koppen och kör på för fullt i 12 timmar till.
Då tömmer jag ut det som samlas upp, tvättar av och har skydd i 12 timmar till – att göra vad jag vill oavsett om jag blöder lite eller mycket just då.

Sova naken på natten utan att det syns att du har mens – det går med menskopp och är inte skadligt för din kropp.

Observera att man under de första månaderna med menskopp ska följa tillverkarnas rekommendationer om att ta ut menskoppen var fjärde timma.
Det är dels för att du ska ha koll på att menskoppen funkar bra, inte flyttar på sig, inte läcker och  för att veta hur mycket du blöder. Detta gör dig säker på användandet i kombination med din egen kropp.

Tamponger suger – för bra

Brukar det göra ont att sätta in och kanske ta ut en torr tampong?
Du är inte ensam – det är vanligt.

Tampongernas uppsugningsförmåga används ganska ofta som positiva argument i reklamen, men den är ju egentligen en dålig egenskap som tamponger har.
Direkt vid införandet av tampongen så börjar den jobba – den suger upp allt på vägen in, som mensblodet – men också kroppens egna sekret.

Om du blöder mycket, kanske du har mindre besvär av torrhet. Blöder man däremot bara lite grand, så finns det risk för att tampongen suger upp slidsekretet eftersom den inte anpassar sig efter hur mycket eller lite du blöder.

Menskoppens princip är att den samlar upp blodet när det är på naturlig väg att lämna kroppen, istället för att suga upp det, så är det skonsammare för slidans slemhinnor. Att menskoppen bara samlar upp blodet bidrar till att slidan kan behålla sina naturliga förutsättningar när det gäller produktionen av sekret, pH-värde etc.

Principen för menskopp – så ser den ut

Jag har uppdaterat sidan FAQ/Användande med en jämförande bild.
Med denna illustration försöker jag beskriva hur långt ner en menskopp ska sitta jämfört med tampong.

Det är inte lätt att visa hur vi ser ut inuti! För det första ser alla helt olika ut med olika långa slidor, hur långt ner livmodern sitter, hur urinblåsan är placerad, för att inte tala om tarmarnas placering…

Nej, illustrationen ska visa principen för hur långt man för upp en papperstampong jämfört med silikonkoppen, som ska sitta precis innanför slidans öppning och bara samla upp blodet innan det naturligt lämnar kroppen.

Det är ju detta som är så bra med menskoppen – inget högabsorberande papper behöver föras in längs hela slidan och sedan sitta där och rubba vår egen sekretproduktion:

placering_2010