Du har mens över 400 gånger

Pussy Power menskoppen.se
Du har mens över 400 gånger i livet.
400 gånger!

Menskoppen.se – Pussy PowerDet låter så otroligt mycket, men är beräknat utifrån att vi har mens i 36 år (från 12 år till 48 år, vilket förstås varierar).

Högen med engångsskydd

Nå, när du kommit över den chocken är det dags för nästa: Tänk dig vilken hög med bindor, tamponger, trosskydd som folk därmed använder i några timmar och sedan kastar bort, på ett evigt växande sopberg. I bästa fall, för vissa spolar dessutom ner sina använda tamponger, bindor och trosskydd i toan, vilket kan orsaka stopp eller så hamnar de i kommunens reningsverk och måste rensas ut där.
Tänk dig sedan runtom i världen, där många andra gör samma sak…

Produktion och transporter

För att inte tala om alla förpackningar, plastfodral och klisterremsor som också ska slängas där. Och glöm heller inte de själva produktionen av alla tamponger, bindor, trosskydd, förpackningar etc som ska tillverkas i fabriker och fraktas runt till butiker.

De flesta vet inga alternativ

Den första insikten om att ha mens en gång i månaden i 36 år kan jag ta, men allt det andra är helt galet.
Tyvärr är de flesta svenskar med mens ännu helt ovetande om att menskoppen över huvud taget finns.

Om du går över till menskopp så kommer du att göra stor skillnad – hundratals gånger om.

Behövs en menshygien-dag?

MM1I dag är det Menstrual Hygiene Day.
För dig som boende i Sverige i dag är det en självklarhet att kunna köpa mensskydd i affärer, byta när du vill, gå till skola, jobb och att utöva eventuell religion – oberoende om du har mens eller inte. Men i flera delar av världen är det inte en självklarhet och därför behövs den här dagen.

Infografik om varför menshygien är viktig

Bättre mens-hygien är viktig för:

  1. Rättvis utbildning – även för de som menstruerar
    Den som inte har mensskydd eller underkläder tvingas stanna hemma från skola och högre utbildning.
  2. Allas mänskliga rätt till hälsa – även psykisk hälsa
    Att ha mens innebär idag att utsättas för livsfarliga risker på grund av smutsiga skydd och bristande hygien. Mensskydd är i många länder ofta dyra och svåra att få tag på.
  3. Samhällsekonomin
    Om hela befolkningen kan arbeta, oberoende av mens, så innebär det vinster för hela samhället.
  4. Miljön
    Intimhygienprodukter kan påverka miljön negativt, men hållbara produkter blir allt vanligare.
  5. Mänskliga rättigheter
    Mänskliga rättigheter har sin grund i rättigheten till ett mänskligt värde. Den som tvingas till avskildhet eller att använda skydd som innebär en fara för hälsan berövas sina rättigheter.
  6. Utbilda de som inte menstruerar
    Viktigt för att kunna ändra attityder, skingra myter och negativa uppfattningar om mens. Vi måste prata om mens för att stödja de som menstruerar.

(Fritt översatt från engelska menstrualhygieneday.org/facts-about-menstrual-hygiene av mig, så ha överseende med eventuella språkförbistringar. Jag har också omformulerat könad information. /Annelie, menskoppen.se)

Exempel på existerande mens-tabun i världen:

“In Nigeria, it is believed that the touch from a menstruating girl or woman will cause a plant to die, milk to curdle, and a mirror to lose its brightness.

In parts of India, it is believed that if a woman or girl touches a cow while menstruating, the cow will become infertile.

In Kashmir, India, some menstruating women are prohibited from using water sources because it is bad luck to be near flowing water. They are also not allowed to look at their reflections in the water.

In remote areas of Nepal, women and girls are not allowed to interact with anyone during their period. They are banished to a hut or shed – often with the animals – outside the house until their period is over.

In Bangladesh, girls and women are not allowed to eat salty or sour foods, fish or eggs while menstruating.

In parts of Afghanistan, it is said that improper disposal of used sanitary materials will make a girl menstruate continuously for the rest of her life.

In some Islamic, Hindu, and Buddhist communities, menstruating women and girls are not allowed to practice certain forms of worship, touch holy texts or idols, or even enter religious spaces.

In many Orthodox Jewish communities, menstruating women do not touch or share a bed with their husbands, and take a ritual cleansing bath, or mikvah.

Källa: menstrualhygieneday.org/2015-pop-up-exhibit-toolkit

WASH United

Menstrual Hygiene Day hålls alltid den 28/5 för att menscykeln är 28 dagar och mensen varar i 5 dagar (båda genomsnittliga siffror, så klart). Den anordnas av organisationen WASH United (www.wash-united.org), som driver hygien-projekt över hela världen för att bl a stoppa spridning av epidemier men också för att höja levnadsstandarden för människor.

Menskoppen är stolt partner till Menstruation Hygiene Day menstrualhygieneday.org/partner-all

Vem kollar vad mensskydden innehåller? Svar: Ingen.

Tamponer och menskoppar i tidningen Solo

Tamponer och menskoppar i tidningen SoloVem kollar mensskydden? Svaret är enkelt: Ingen.
Det finns ingen myndighet som kontrollerar vad mensskydden innehåller, varken i våra tamponger, bindor eller menskoppar, för den delen. Varken Livsmedelsverket eller Kemikalieinspektionen tycker att det är deras sak.

Den här situationen, vad den innebär och kanske beror på tas upp i tidningen Solos senaste nummer. Vi på menskoppen.se medverkar också. Ett angeläget ämne, tycker vi! Artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

När tidningar hör av sig och ska skriva om mens, så handlar det sällan om så här komplicerade ämnen. Så därför blev jag glad när tidningen Solo hörde av sig och skulle skriva om tamponger och bindor och att folk kanske oroar sig alltmer för att de kan innehålla skadliga ämnen.

Olika synvinklar
Men reportern Katarina Muhr pratade inte bara med oss, utan också med en tampongtillverkare, en professor, gynekolog, barnmorska och anställd på Miljö- och energidepartementet innan hon skrev sin artikel. Resultatet blev en text som belyser situationen från fler håll, som en bra artikel ofta gör.

Mycket att läsa
Artikeln avhandlar bland annat situationen med giftlarm i tamponger fast tampongtillverkaren säger att inte många oroar sig så mycket för tampongernas innehåll (!), att tamponger suger upp för bra och lämnar fiberrester i slidan, att vi använder tamponger fast vi inte har mens, om varför jag tycker menskoppar (så klart) är bättre , om S-politiker som lämnat in motion för att skärpa lagstiftningen kring dokumentation av innehåll. (Motionen avslogs.)

Solo-artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

Billigaste mensen – här är den

Det finns i dag flera sätt att prenumerera på “billiga” mensskydd via webben. Men hur mycket sparar du egentligen på det?

Räknat i kronor? Räknat i din egen hälsa? Räknat på hela miljöbelastningen?

Visst är prenumerations-alternativ på bindor och tamponger mer fördelaktiga jämfört med  vad du hittar på hyllan i din livsmedelsbutiken –  men långt ifrån det billigaste alternativet. För under 300 spänn + porto 12 kronor får du skydd som räcker i 5–10 år.

Argument: Kostnad
Även om du jämför menskoppen med ett prenumerationsalternativ som kostar cirka 70 kronor i månaden, så har du alltså snart sparat in dina surt förvärvade kronor när du byter till menskopp.
Visst var kostnaden ett argument för menskoppen när jag valde den för ett antal år sedan.

Argument: Hälsa
Men för mig vägde dock argumentet om min egen hälsa tyngst när jag bytte.
I dag är torra slemhinnor och återkommande svampinfektioner ett minne blott. (Vid en badrumsstädning för några veckor sedan hittade jag en gammal tub Pevaryl och kastade den i en sopsäck med ett leende. No more.)

Argument: Miljö
Här skulle jag kunna skriva spaltmeter om tillverkning, utsläpp, plast- och papper, omslag, förpackningar och plasthöljen. Men allt det där vet du redan, så jag stannar där.

Argument: Konsumentmakt mot stereotyper
Jag behöver aldrig mer köpa ett paket bindor, trosskydd eller tamponger! Se där vad jag tycker om era reklamfilmer och annonser! Jag känner inte igen mig – därför väljer jag nåt annat.

Vad tycker du?
Dina kommentarer är välkomna och vällästa! 🙂