Finns det inga nackdelar med menskopp?

Finns det några nackdelar med menskopp? menskoppen.se

Idag fick vi den frågan i en kommentar här på menskoppen.se
Ofta när vi läser om menskoppar så är det bara de positiva sakerna som betonas. Men det är förstås bra att diskutera även utmaningar kring menskoppar, vilket är en förutsättning när vi samlar in information för att sedan kunna fatta beslut om menskopp är något som passar en själv.

Så – vilka nackdelar finns det i så fall?
Vi har identifierat några under de snart 10 år som vi jobbat med menskoppar:

Ingen medicinsk forskning
Det finns ingen medicinsk forskning kring långvarig användning av menskoppar. Vi kan alltså inte hänvisa till varken eventuella fördelar eller nackdelar med att använda menskopp genom sitt mens-liv, jämfört med andra mensskydd.

Svårt att välja
Det kan vara svårt att välja rätt menskopp.
Den som väljer fel kan få antingen problem att föra in och placera menskoppen, eller kan uppleva ständiga läckage eller skav. När något negativt skrivs om menskoppar, så är det ofta “jag har provat, jag kan inte använda det” eller “jag provade men det läckte hela tiden” etc. Eftersom det finns omkring 100 olika menskoppar som är olika vida, långa, hårda mjuka och har olika design så tror vi att det finns menskoppar för de flesta mensare, men att vissa av oss får prova flera olika märken/storlekare/design för att hitta den som funkar. Mer om det här: Nej, ingen menskopp passar alla Som en service ger vi råd via vår enkät, för att du ska få en så bra start med menskopp som möjligt.

Hög inlärningströskel
För en del funkar det direkt utan någon större ansträngning, medan andra tycker det är en stor omställning att börja med menskopp och att det är mycket att lära sig. För de flesta tar det ca 2–3 månader innan allt sitter 100-procentigt, så det kan kräva hög motivation och envishet för att komma igenom de första perioderna med menskopp.

Oro för spiral
Det finns en del som anser att det finns större risk att spiralen kommer ur sitt läge eller helt dras ut med hjälp av menskoppen. Här finns det dock en studie som visar att risken inte är större med menskopp än med t.ex. tampong. Läs mer om menskopp och spiral här »

Tryck på urinrör/urinblåsa
Beroende på hur din kropp är utformad, så kan en menskopp trycka mot intilliggande organ. Om en menskopp trycker mot urinrör/urinblåsa eller något annat, så kan lösningen vara att byta till en mjukare menskopp, eller en som är utformad annorlunda, så att kanterna inte ligger emot.

En menskopp slutar fungera bra
Eftersom både våra kroppar och mensblödningar förändras över tid, så kan en menskopp som funkat fint i flera år plötsligt börja läcka och bli svår att placera. Om du t.ex. börjar blöda rikligare, så kan du behöva ha en menskopp som rymmer en större blödning, eller om din livmodertapp hamnar längre ner efter en vaginal förlossning, så kan du behöva ha en kortare kopp som kan rymmas bättre på mindre utrymme.

Tycker du att det finns fler nackdelar med menskopp? Kommentera gärna och diskutera här nedanför!

Klimakteriet – när mensen börjar ta slut

Klimakteriet, rikliga blödningar, menskopp

Övergångsåldern.
Menopaus.
Klimakteriet.
Jag vet att detta inte är något som de flesta tänker på, men just därför vill jag skriva en rad om det: Tiden när den sista mensperioden närmar sig.

Olika för alla
Det värsta är att det är svårt att generellt beskriva något om hur klimakteriet och tiden innan ser ut, det som kallas för-klimakteriet. Det är precis lika omöjligt som att beskriva hur det är när vi först får mens – det är olika för alla. Vi kan komma i klimakteriet tidigt och det kan komma senare i livet. Själv är jag 49 år, och fyller 50 nästa år, så jag har haft mens några gånger och har det fortfarande… 😉

Vill ha mens länge
Som en som jobbat med menskoppar i snart 10 år så kan klimakteriet kännas panik-artat – “Det finns så många menskoppar kvar att testa, inte minst våra egna! Jag vill inte att mensen någonsin ska ta slut!”, har jag känt.
Men under den här våren så har jag fått omvärdera min syn på mens. Jag har nämligen blött konstant i flera månader. Eftersom jag använder menskopp (surprise!) så kan jag mäta ganska exakt hur mycket jag blöder och det är MYCKET. Vissa dygn är det över 100 ml, vilket är mer än vad vi enligt direktiv ska blöda under en hel period (detta är dock tveksamma uppgifter, läs mer i inlägget om 80 ml=riklig mens). Vissa dygn har jag haft menssmärtor, men under de flesta dygn inte alls.

Riklig blödning begränsar livet
Under den här tiden har jag fått känna på hur många av er där ute har och har haft det hela mens-livet. Jag vet från våra enkäter att många blöder så här rikligt redan som unga, och jag förstår nu hur begränsande det kan vara att planera sin dag utifrån toalettbesök, men också ställa klockan på natten för att gå upp och tömma menskoppen. Ändå vet jag att den rymmer mer än något annat motsvarande engångsskydd. Just den här som räddat mig under våren rymmer omkring 47 ml, så det har verkligen hjälpt.

Varierande blödningar=olika menskoppar
Under flera år, och under tiden fram till i vår så har min mens varierat mycket. Det har betytt att jag måste växla mellan en större kopp och en mindre/kortare kopp som kan rymmas bättre i slidan när jag inte blöder så rikligt. Då finns det inte så mycket plats, vilket är viktigt att komma ihåg: Bara för att vi fött barn behöver vi inte alltid ha en jättestor kopp. Under mindre rikliga dagar så räcker dessutom en mindre kopp bra, eftersom den ändå inte blir full så fort.
När sedan mensen kommit igång ordentligt, så blir den mindre koppen snabbt full och sitter dåligt på plats (halkar omkring, åker inåt) och då vet jag att det är dags att växla över till den stora koppen.

Så – är detta slutligen klimakteriet?
Jag vet inte! Jag ska nu göra som jag rekommenderar alla att göra: Kontakta vården och be om en undersökning när du blöder mycket rikligt. Och om du inte får bra svar på första stället, fråga på annat håll i vården. Det finns ungdomsmottagningar, vårdcentraler (som har gynekologer), privata och landstingsägda gynekolog-mottagningar, mödravårdscentraler där barnmorskor jobbar – alla kan undersöka dig eller hjälpa dig vidare. Då ges du också en chans att undersöka om det är något annat som ligger bakom de rikliga blödningarna.
Jag lovar att uppdatera det här inlägget efter mitt eget besök hos gynekolog.

Har du också erfarenheter av förklimakterium och klimakterium – kommentera gärna!

Annelie
Grundare och ägare menskoppen.se

Cupverting

Dags att koppvertera? menskoppen.se
#cupverting – när du har bestämt dig för att gå över till menskopp.

FAQ – Frågor & svar
Om du är nyfiken på menskopp men inte vet var du ska börja leta efter mer information, så kan vår FAQ vara ett bra ställe att börja på: Gå till FAQ »

Få förslag och råd från oss
Om du (utifrån dina förutsättningar) vill ha råd från oss, så får du det via mail efter att du gjort vår enkät. Det tar ca 2–3 minuter att fylla i den. Gå till enkäten »

Nej, ingen menskopp är ekologisk eller “organic”

Menskopp ekologisk organisk

Ganska ofta så får vi frågan om menskopparna som vi jobbar med och som går att köpa här på webbplatsen är “ekologiska” eller “organiska”. De som frågar söker miljövänliga alternativ till tamponger, bindor och trosskydd.

Men är menskoppar ekologiska?
Kan de ens vara ekologiska?
Det korta svaret är: Nej.

Svensk definition av ekologisk produkt är:
“…produkter som odlats och förädlats enligt EU-direktivet för ekologisk produktion.”
Källa: sv.wikipedia.org/wiki/Ekologiska_produkter

Menskoppar Svensk definition av organiskt material:
“Organiskt material kallas det material i marken som är av organogent ursprung (främst ofullständigt nedbrutna växtrester). Det organiska materialet brukar delas in i olika kvalitetsklasser, till exempel mår och mull.”
Källa: sv.wikipedia.org/wiki/Organiskt_material

Det finns experiment med exempelvis plaster som utvunnits ur växter men något sådant material finns inte i menskoppar. Det finns alltså ingen ekologisk menskopp. Menskoppar är alltid (oavsett material) tillverkade av polymer som i dagligt tal kallas plaster. Men – och det här är ju grejen – genom att gå från engångsskydd till menskopp så bidrar du i mycket stor utsträckning till en mer hållbar utveckling. Genom att sluta köpa nya produkter varje månad (plast, papper etc) så kan du med en gång bryta det negativa mönstret – så att byta till menskopp är riktigt bra för både dig själv och miljön i stort.

Men är menskoppar då organiska?

Några menskoppsföretag kallar sina menskoppar för “organic” och får oss att tro att de menskopparna är “grönare” än andra menskoppar. Det kan vara så att någon inte korrekt översatt ordet “ekologisk” (på engelska “organic”) och att det därmed i grunden är ett översättnings-fel. Men eftersom en menskopp heller inte kan vara ekologisk så blir det ju också fel.
Vi får anta att de syftar på samma sak som vi skriver om här ovanför, vilket ju i grunden inte är sant – de menskopparna är inte heller ekologiska.
Den här typen av förvillande och förskönande marknadsföring med miljöargument tycker vi inte bidrar till att informationen kring menskoppar blir tydlig eller ärlig. Vi vill gå så långt att det är “greenwashing”, d.v.s. att ett företag påstår att deras produkt är miljövänligare än andra.

Slutsats

Nej, menskoppen är inte ekologisk (eller organisk, vad det nu skulle vara).
Men genom att använda menskopp (alla olika sorter) så slipper du fortsätta miljöbelastningen och kan direkt bidra till en hållbar utveckling. Du väljer ett miljövänligare alternativ än engångsskydd.

“Greenwashing”
Begreppet “greenwashing” (grönmålning/gröntvättning) är vanligt i alla branscher idag. Det är när företag försöker att få en produkt att verka mer miljövänlig än den egentligen är. Det kan vara genom att använda gröna färger på oblekt papper, använda påsar i oblekt bomull etc eller att använda ord som “miljö” i sina reklambudskap, gröna illustrationer på förpackningarna eller sigill/märken för att få den att verka mer pålitlig än andra. Det här förekommer även i menskopps-branschen, som du säkert sett.
Om det är viktigt för dig att veta på vilket sätt och under vilka arbetsförhållande som menskoppen är tillverkad – kontakta företaget som gör koppen eller den som säljer den. Dessvärre finns det idag flera nordiska företag som verkar ha en miljöprofil men som i själv verket valt att tillverka sina menskoppar i Kina.

Mer om material – undersök innan du köper

De menskoppar som vi säljer är tillverkade inom EU och tillverkarna följer EU:s miljö- och arbetsmiljölagar. De är samtliga tillverkade av medicinskt ren TPE eller silikon och är fria från latex och ämnen som är kända för att vara hormonstörande, som Bisfenol A och ftalater.

Läs mer

Vi har skrivit mer om piratkopior och billiga menskoppar här »

Frågor eller synpunkter om detta?

Kommentera gärna nedan! Fler röster är bra.

Välja menskopp

Vi har en enkel enkät som tar några minuter att besvara. Sedan får du svar och råd från oss.
Gå direkt till enkäten »

“Läsa av” kroppen med hjälp av menskoppen

Mäta mens och flytningar med menskopp

När vi börjar med menskopp så är det fascinerande att se att det som vi tidigare sett som en ganska liknande återkommande blödning i tampong eller binda är betydligt mer varierad. Menskoppen ger en tydligare bild av hur komplex kroppen är och tack vare menskoppen kan du enklare fördjupa dig i vad blödningen och annat som kommer ut i koppen egentligen säger om din kropp.

I den kundundersökning som vi på menskoppen.se nyligen gjorde, så skriver flera svaranden att användandet av menskoppen har medfört en avdramatiserad bild av den egna mensen, och att menskoppen har bidragit till att de i högre grad känner att de har kommit närmare sin kropp och fått fler kunskaper om hur kroppen fungerar. Vi tror dock inte att det är så att vi innan menskoppen gått omkring och känt oss utan kontakt med kroppen, men att det blir tydligt när vi börjar med menskopp att det här är en av fördelarna.

Flytningar
Efter ett tag med menskopp (när du säkert vet att den menskopp som du har funkar bra för dig) så kan du använda menskoppen även när du inte har mens. Det kan vara bekvämt att sätta in koppen redan när vi vet att mensen snart ska börja, och på det sättet slippa behöva använda t ex trosskydd för att det inte ska läcka.
En del använder menskopp även under andra tider under menscykeln, kanske för att de har mycket flytningar och inte vill använda trosskydd eller tunna bindor. Alla har flytningar – mer eller mindre – och mängden varierar genom livet. Flytningarna är vätska som normalt finns inne i slidan för att hålla slemhinnorna fuktiga. Flytningarna är alltså viktiga för kroppen eftersom de håller dig ren och skyddar dig från infektioner, så det är ett bevis på att slidan funkar precis som den ska.
Bara om du märker att flytningarna ändrar sig och/eller börjar lukta illa, så bör du kolla med ungdomsmottagning/barnmorska om det kan vara tecken på att något är fel och behöva behandlas. Om du använder menskopp som skydd för flytningar, så använder du den lika som under mens och tömmer och rengör (som vanligt) minst var 12:e timme.

Inga flytningar
Om du inte har några flytningar så kan det betyda att du har torra slemhinnor, vilket i sig kan bero på många saker som t ex vissa läkemedel eller att du tvättar dig för mycket/ofta så att slidan blir uttorkad. Använd aldrig tvål i slidan, utan försök att bara skölja försiktigt med vatten. Använd istället lite oparfymerad bad-/duscholja om du kan. Vissa upplever att torrheten förvärras av tamponger, eftersom materialet suger upp även sekretet och förvärrar obalansen. Efter ett tag med menskopp, så kan det förhoppningsvis bli bättre.

Hur ser det ut?
När du använder menskopp när du inte har mens, så kommer du att kunna se vätskan som normalt finns inne i slidan eller som hamnar i trosskydd/trosorna. Eftersom menskoppen sitter i slidan, så samlar den upp även det. Sekretet kan se lika olika ut (precis som även mensblod gör) – det kan variera från att vara klart, grumligt, gulfärgat, påminna om mjölk eller vara genomskinligt. Vad som är “normalt” kan du bara jämföra med dig själv men om det luktar så luktar det ofta lite surt – det är vanligt.

Vad säger flytningarna?
Om du håller koll på hur sekretet ser ut genom månaden, så kan du se skillnader som att du har ägglossning (ungefär 2 veckor innan mens), då flytningarna kan bli rikligare och mer genomskinliga och hala, vilket du kan märka när du torkar dig vid toabesök. Ägglossningen kan påverkas av hur du mår överlag, och om du har det stressigt omkring dig så kan den förskjutas. Men när du haft ägglossning, så kan du med tiden veta mer säkert när din mens kommer och lära känna tecknen på det. Efter ett tag så lär du känna kroppen och just din cykel, vilket kan vara till nytta om du t ex vill försöka bli gravid men också för att kanske i större utsträckning se och uppskatta din kropps funktioner. Kroppen är verkligen ett avancerat maskineri som vi ofta bara tar för givet 🙂

Vad säger mensen?
Eftersom det är lättare att mäta exakt hur mycket du blöder i en menskopp, jämfört med tampong/binda, så är det lättare att se t ex om din mensblödning är så riklig att du behöver söka vårdhjälp. (Mer om det i detta inlägg) Om du ska utredas i samband med rikliga blödningar, så är det väldigt smidigt att använda menskoppen för att kartlägga mängden mer exakt och rapportera vidare till vården.
Det som kommer ut under mensen är inte bara blod, det är även livmoderslemhinna som kommer i klumpar, och blödningen kan se väldigt olika ut. Ibland är den tunn som vatten och ljusröd, andra dagar nästan brun och trögflytande – allt är normalt och varierar även genom livet. Det är heller inte ovanligt att mensen skiktar sig i koppen, något som kan se konstigt ut när vi upplever det första gången, men det är något som många berättar om.
Du kan själv tack vare menskoppen se hur blödningen brukar se ut och på det sättet lättare upptäcka om det finns förändringar som kan ge viktig information om din hälsa.

Kom ihåg: Alltid om du märker skillnader som att flytningarna ändrar karaktär, om de börjar lukta illa eller om du får ont i magen och feber, så bör du kontakta vården så att de kan undersöka så att allt är okej. Det gäller även om du är orolig för något kring din mens eller användandet av menskopp.

6 tankar och insikter efter byte till menskopp

Menskopp vikning

Jag har ofta mailkontakt med folk innan och efter de går över till menskopp och har arbetat så i många år. Tack vare den här kontakten lär mig massor om vilka frågor folk har kring menskoppar, men också vilka problem de stöter på och hur vi löser dessa. Intressanta är också de tankar och reflektioner som kommer efter den första tiden med menskopp. Saker som folk berättar och mailar om efter att ha bytt till menskopp:

1. Mensen känns mindre komplicerad

Det här är nog det som är svårast att tro på innan du provar en kopp som funkar bra. Innan känns menskoppar meckiga, komplicerade och omöjliga att få in.
Många använder flera olika skydd under mensen – bindor, tamponger, tunna bindor, trosskydd etc. Det är ibland svårt att uppskatta vilket skydd som passar och då är menskoppen enklare.

2. Jag blöder mindre än jag trodde

Många beskriver att de faktiskt blöder mindre än de trodde innan. Det är svårt att veta vad det här beror på, men det är viktigt att tänka på när du väljer menskopp. En stor kopp kan få svårt att rymmas, om du använder skydd för normal eller sparsam mens.

3. Mens luktar inte illa

Det är oftast inte mensblodet som luktar illa under mensen. Det är kroppen och kanske engångsskyddet som luktar. När du tömmer din menskopp när du sitter på toa, så kan du spola bort blodet direkt. När du kan undvika att täppa till slidan med bindor, så blir du också mindre svettig och varm och bakterier trivs sämre i en sådan miljö. Att vi ska vara rädda för att lukta illa är förresten ett gammalt knep som mensskydds-reklam ofta använt sig av. Läs mer om det här: www.mum.org/Odor.htm

4. Varför har jag inte hört talas om menskoppar förrän nu?

Det känns lite snopet att ha upptäckt menskoppen i 35-årsåldern. Tänk om jag hade vetat om att de fanns innan dess, så mycket enklare livet hade blivit då!
Menskoppar har funnits i över 100 år, men först med framväxten av sociala medier kunde kännedomen om dem spridas av nöjda användare. Jag har skrivit mer om det här »

5. Ingen mer svamp!

Eftersom slidan inte blir uttorkad som med tamponger, så kan den naturliga balansen återställas. Med slidans eget naturligt inbyggda försvar försvinner med tiden ofta de tidigare återkommande svampinfektionerna.

6. Det finns inte bara en menskopp

En del som provat en menskopp utan att det funkat bra avfärdar alla menskoppar och tror att det inte är något för dem. Men det finns omkring 60 olika märken, så jag törs säga att det finns olika menskoppar för de flesta olika kroppar – kopparna är olika långa, vida, hårda, mjuka och rymmer olika mycket etc. Är du osäker på vilken menskopp som kan passa just dig – gör vår enkät på menskoppen.se/enkat-menskopp »

Läs vad folk själva skriver

Gå till sidan där folk själva skriver om livet med menskopp »

Annelie är glad över mail från folk som provat menskopp för första gången

Är 80 ml riklig mens?

Kanske har du på sociala medier sett en kampanj som bygger på uppgiften att en “normalriklig” mens är under 80 ml? Det har fått mig att undra lite över vad som egentligen är normalriklig mens och hur mycket jag ska blöda för att jag ska känna att jag bör uppsöka läkare. (Pro tip: Du ska alltid uppsöka läkare/barnmorska om du är orolig över något.)

Kampanjen “80 ml” presenterades med mycket fina illustrationer av svenska tecknare. Den visade bilder av mens på ett sätt som är ovanligt att se i medier, och därför tror jag många uppmärksammade den. Det är t ex inte ofta vi ser mensblödningen illustrerad, så det var bra att den kunde visas som den många gånger ser ut, även om den var i tecknad form. Bakom kampanjen står ett läkemedelsföretag som tillverkar ett läkemedel för behandling av myom (som bl a ofta innebär mycket rikliga blödningar). Läs mer om kampanjen här: dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/80ml-satter-ljus-pa-okand-sjukdom-6576771

Hur mycket blöder du?
De flesta som jag känner (olika åldrar/bakgrund/fött barn-inte fött barn etc) blöder mer än sammanlagt 80 ml under en mensperiod, och de vet det, eftersom de kan se och mäta mängden i sina menskoppar. En menskopp rymmer vanligen ca 15–30 ml, och om de blöder en full menskopp per dag blir det under en mensvecka i vissa fall långt över 80 ml.
När vi använder tampong och binda så är det svårt att mäta hur mycket vi blöder, och vi använder ofta större skydd än vi behöver “för säkerhets skull”, så att titta enbart på hur stora skydd som vi använder och hur ofta vi byter ger inte heller en tydlig bild av blödningsmängden.

Mensblödning
När du har mens, så är det som kommer ut inte enbart blod. Varje månad så förtjockas i slemhinnan i livmodern för att ta emot och ge näring till ett befruktat ägg. Om du inte har något befruktat ägg så stöts livmoderslemhinnan ut ur livmodern som mens – genom livmoderhalsen, livmodertappen, ner genom slidan och slutligen ut ur kroppen.

Hur ser mensen ut?
Allas mensblödningar ser olika ut. En blödning kan kännas olika trögflytande eller tunn, den kan vara nästan genomskinlig eller grumlig, klarröd, mindre röd eller brun eller ha klumpar eller vara helt slät. Klumparna kan dessutom vara olika hårda, och ibland är de väldigt mjuka och geléaktiga.
Allt är normalt – inget är konstigt och mensen skiftar från dag till dag, månad till månad men också från år till år. Men, som jag skrev i början, om du märker skillnader i din blödning som gör dig orolig – kontakta alltid vården så att du kan undersökas och få svar på dina frågor och funderingar.

Hur mycket är det?
Eftersom mensen ser så olika ut, så kan den förstås fylla ut ditt mensskydd olika mycket. Om du t ex blöder stora klumpar, så blir en menskopp full fortare än annars. Och räknas det som mens? Jag vet faktiskt inte, men jag tycker det – allt ska ju kunna samlas upp.

Sammanfattningsvis så känns den här lägre gränsen på 80 ml lite väl snålt tilltagen och kanske gör det att många av oss blir oroliga i onödan? Kan det vara så att det har varit svårare att mäta i tamponger och bindor, så att gränsen bör höjas nu när menskoppsanvändningen ökar? Om du vet mer om det här eller vill kommentera – gör det gärna i kommentarerna!

Hur ofta måste jag ta ut menskoppen?

Hur ofta ta ut och tömma menskoppen?

Hur ofta ska jag ta ut och tömma menskoppen?

Antalet som är nyfikna på menskoppar ökar hela tiden (yay!) och det här är en av de vanligaste nybörjarfrågorna som vi får. Vi brukar svara minst var 12:e timma, men det fullständiga svaret är att det beror på flera faktorer, framför allt:

  1. Vilken kapacitet menskoppen har
  2. Hur mycket du blöder
  3. Hur känslig du är
1. Menskoppens kapacitet

Hur stor blödning som ryms i en menskopp beror på koppens konstruktion och design. En menskopp kan vid en första anblick se ut att vara precis likadan som en annan menskopp av ett annat märke. Men om vi mer noggrant tittar på dess form/design, materialets tjocklek och placeringen av lufthålen på sidorna, så kan det där finnas inslag som påverkar hur mycket koppen rymmer. Jag har skrivit mer om att ingen menskopp “passar alla” här » Det kan också sägas att det är svårt att få en helt sanningsenlig bild av hur mycket en menskopp rymmer, både för att det är svårt att mäta exakt och för att tillverkare ibland mäter lite väl optimistiskt.

2. Hur mycket du blöder

Om du blöder mycket, så är du hjälpt av en menskopp som rymmer en större blödning. Men det här är en svår gränsdragning eftersom inte alla kan använda hur stora menskoppar som helst. Vi vet så klart att det är fysiskt möjligt, eftersom slidan är töjbar, men en stor menskopp kan vara obehaglig att sättas in, den kan kännas när den satts in, spänna när den sitter på plats inne i slidan och/eller skava, så här är det bäst att testa sig fram och kanske till och med börja med en mindre kopp som är mer troligt att den ryms.
Om du blöder bara sparsamt, så kan det räcka med en mindre/kortare menskopp, oavsett om du fött barn eller är äldre. Det är en verkligt seglivad myt att du automatiskt behöver ha en större kopp bara för att du fött barn eller är över 30.
Om du blöder mycket varierat, så kan det faktiskt också vara så att du behöver ha två olika menskoppar för dina olika behov. Vissa har små skillnader och klarar sig med en och samma kopp, medan andra märker stora skillnader i hur en kopp sitter på rikligare och mer lugna dagar. Då kan du behöva växla mellan två olika koppar på olika dagar. Men börja alltid bara med en kopp och utgå från den när du letar efter ditt komplement. Det är alltid lättare att se hur mycket du blöder när du redan använder menskopp, jämfört med att försöka uppskatta mängden som sugs upp i en tampong eller binda.
Om du ännu inte har en menskopp, men är intresserad av att gå över till menskopp – gör vår enkät och få mejlråd utifrån dina svar »

3. Din känslighet

Vissa har återkommande bakteriell vaginos. Då finns det anledning att inte ha menskoppen inne mer än ca 4 timmar åt gången. Det är för att minska risken för bakteriepåbyggnad inne i koppen. Mensblod är näringsrikt (olika mycket hos olika människor, förstås) och om du redan är känslig, så ska du inte testa tidsgränserna för mycket. Även om du kan ha menskoppen inne i 12 timmar på grund av att du inte blöder så mycket, så bör du inte ha den inne så länge.
Du bör också vara mycket noga med din handhygien innan du hanterar menskoppen. Försök också att inte använda tvål på din menskopp, eftersom tvålrester kan orsaka obalans i slidans naturliga miljö.
Om du med tiden med menskopp ser att vaginoserna försvinner, så kan du sakta utöka tiden. Rådfråga alltid läkare/barnmorska om du misstänker bakteriell vaginos eller har frågor om hur det påverkar valet av mensskydd. Det finns behandling och goda råd att få där. Ingen internetrådgivning kan ersätta deras kunskap och möjlighet till undersökning.

Vanliga frågor

Vilken menskopp ska jag köpa?

Det finns tyvärr inga enkla, generella svar om vilken menskopp som passar dig som inte fött barn, är över 30 etc. Svaret är att det beror på flera olika faktorer. Därför ger vi råd inför köp, och vårt råd baseras på hur du besvarar vår enkät. Om vi inte tror att någon av de menskoppar som vi jobbar med passar dig, så tipsar vi dig om någon som vi tror kan passa bättre.
Gå till vår enkät, som tar ca 2 minuter att besvara. När du skickat in enkäten, så får du mejlsvar från oss »

Hur funkar menskoppar?

Menskoppen är ett återanvändningsbart mensskydd som sitter inne i slidan för att samla upp blodet istället för att suga upp det, som tamponger och bindor gör. Du kan använda samma menskopp i flera år, så du kommer med tiden att spara mycket pengar genom att gå över till menskopp.
Menskoppen sitter där blodet naturligt försöker ta sig ut ur kroppen – utan att torka ut dina slemhinnor. Materialet blir halt/glatt när det kommer emot dina naturligt fuktiga slemhinnor, så många upplever att menskoppen är lättare att använda när tamponger torkar ut.
Läs mer om hur det funkar här »

Menskoppar ser så stora ut – hur kan de få plats?

Det här är en av de vanligaste reaktionerna inför menskoppar. Menskoppen ska vikas ihop innan den förs in och väl på plats inne i slidan så expanderar koppen och sluter tätt mot dina slidmuskler. Slidan är full av muskler som snarare tränas upp av att du använder menskopp. Se exempel på olika menskopps-vikningar här »
Här har vi samlat bilder på jämförelser mellan storlekar på tamponger och menskoppar »

Har du fler frågor?

Kolla i huvudmenyn under flikarna “Hjälp” och “Frågor & svar”. Där finns massor av ämnesindelade sidor och på många av sidorna finns kommentarer från användare som kan vara läsvärda. Missa inte heller vår blogg »

Hotet om kemikalier i mensskydd – vett och sans, tack!

Stora Fleurcup och en supertampong

Under det senaste halvåret så har kemikalie-debatten kring mensskydd på allvar blossat upp i Sverige – igen. Och pajkastningen är igång – igen. Även i min menskopps-bransch så kastas pajerna hejvilt; “Tamponger är farliga – menskoppar är bäst!”

Jag tar starkt avstånd från det här uppiskade debattklimatet. Det finns (som alltid) inget mensskydd som är bättre än alla andra, vi är alla olika och det är bra att olika alternativ finns. Vi ska förstås kunna kräva att någon granskar att de produkter som vi väljer att använda när vi har mens. En sådan granskning kommer nu att ske – så det finns ingen anledning till panik.

Bakgrund: Tidigare i år (februari–mars 2016) beslutade Kemikalieinspektionen att under 2017 ta upp frågan om granskning av vilka ämnen som mensskydd innehåller – även menskoppar – för att se om något/några mensskydd är farliga för oss att använda. Det var efter att Sveriges Konsumenter krävt en tillsyn (läs mer här). Vi på menskoppen.se har varit i kontakt med Kemikalieinspektionen, som har uttryckt att de verkligen kommer att arbeta vidare med frågan.

Viktigare frågeställningar
Mensskyddens innehåll och vilka konsekvenser dessa eventuellt kan ha för vår hälsa är redan på väg att kartläggas – det finns alltså ingen anledning till hysteri.
Jag tycker inte att vi i menskoppsbranschen ska ägna oss åt s.k. “fearmongering”, som på svenska betyder ungefär att vi avsiktligt använder oss av skrämseltaktik för att uppnå våra egna mål. För om vi gör det, så är vi inte bättre än företagen som tillverkar tamponger och bindor, som i alla tider spelat på användarnas rädsla för att uppfattas som “orena” eller “ofräscha” för att de har mens.

Nej, jag föreslår att det är bättre att i lugn och ro fokusera på att förbättra i framtiden, och ställa frågor som till exempel:

  • hur ska kontrollerna av mensskydd genomföras så att de blir så heltäckande och bra som möjligt?
  • hur ska vi i Sverige kunna reglera försäljningen av produkter som tillverkas i andra länder men som säljs här (internethandel, anyone?)?
  • hur ska vi som menskoppstillverkare kunna ställa krav på våra underleverantörer, som förser oss med grundmaterialet till kopparna?
  • hur ska vi som tillverkare kunna bevisa för konsumenten att våra produkter uppfyller de av myndigheterna fastställda kraven?

Menskoppar i USA
Som jämförelse kan berättas att amerikanska FDA (Food and Drug Administration, ungefär som om Livsmedels- och Läkemedelsverket slogs ihop) handlägger ansökningar från menskoppsföretag som vill sälja på amerikanska marknaden. Där kostar en “granskning” och godkännande ca 40 000 kronor och innebär ingen testning alls av materialet. Varken material eller koppar testas alltså, utan har du ett material som på papperet inte innehåller några farliga ämnen, så blir du godkänd om du betalar avgiften. Ett FDA-godkännande innebär alltså inte att din kopp är bättre än andra, utan att du haft råd att registrera materialet i din produkt i USA. Bra för USA – inte särskilt bra för konsumenten, alltså. Ett “FDA approval” som vi ser på menskoppsförpackningar idag är alltså ingen garanti för att produkten är bra eller att den är säker att använda, utan att tillverkaren godkänts att sälja produkten på amerikanska marknaden.

Låt inte pengar styra
Min förhoppning är att svenska myndigheter kommer att ha fokus på användarens bästa, och att inte företagens avgifter för kontroll kommer att styra. För om det blir så att pengar kommer att kunna köpa certifikat/bevis, så vet vi vilka som kommer att ha råd att bevisa att deras produkter är bra. Vi inom menskoppsbranschen har väldigt små ekonomiska muskler jämfört med de stora multinationella hygienkoncernerna, som tillverkar engångs-mensskydd som säljs över hela världen.
Att använda sig av ett opartiskt testlabb som granskar produkterna över tid vore det allra bästa. Men vem ska betala? Jag hoppas att inte pengarna denna gång får styra, utan att vi öppnar för alternativ som faktiskt kan visa sig bra för användaren och samhället på sikt, som till exempel menskoppar (som med sin avsaknad av sopor borde vara fördelaktigare för samhällsmiljön i stort).

Smutsig menskopps-bransch
Idag tillverkas menskoppar runtom i världen av material som sannolikt inte är de allra bästa avseende de ämnen som de innehåller. Menskopps-företag utmålar sina koppar som “miljövänliga” eller till och med “ekologiska/organiska” (läs mer om det här) när de istället tillverkas i Kina till ett mycket lågt pris. Jag välkomnar verkligen en opartisk granskning även av dessa produkter.

Tampong-shaming
Som avslutning vill jag betona att jag tar avstånd från den smutskastning, eller “shamingen” som pågår mot tamponger. Efter att ha arbetat länge med menskoppar så vet jag att inte alla kan – eller vill, för den delen – använda menskoppar. Vi måste vara fria att göra som vi vill och vara de vi är, utan att behöva förklara eller försvara varför. Den här irriterande “vi som använder menskopp och är duktigare än andra”-inställningen gör ingen nytta för någon. Min vision är och har alltid varit att ge så bra information som möjligt om menskoppar, så att alla vet att menskoppar finns och sedan kan bestämma om det är något för dem eller inte.

Annelie, menskoppen.se
Annelie Svensson

Ägare Svenska Menskoppen AB

Läs mer om mensskyddens historia här »
Tidningen Solo skrev om avsaknaden av granskning av mensskydd redan 2015, och vi intervjuades – läs mer om det här »
Är menskoppen ekologisk? »
Nej, ingen menskopp passar alla »

 


På menskoppen.se använder vi inte ett könat språk. Alla som menstruerar är välkomna hit!

Nyss köpt menskopp – läs det här

Svenska Menskoppen – råd för nybörjaren - menskoppen.se

Har du precis köpt en menskopp och längtar efter att komma igång?
Ta först några minuter och läs igenom detta. Här har vi samlat ihop några viktiga punkter för dig. Om du redan använder menskopp och vill lägga till egna tips – gör det gärna i kommentarerna!

Menskopp bruksanvisning
FAQ menskopp ©menskoppen.seOm du köpt menskoppen från oss, så har du också fått en liten (men informationsspäckad!) bruksanvisning. Läs den några gånger redan innan nästa mens, så att du läst allt om att sätta i och ta ut några gånger innan du själv ska göra det. Här finns en webbversion av bruksanvisningen: menskoppen.se/bruksanvisning-menskopp

Här kommer några viktiga saker att tänka på om du nyss köpt din menskopp:

1. Prova inte innan mens
Det är inte farligt, men att prova innan du har mens inget bra resultat och kan i värsta fall leda till att koppen åker in för långt och att du blir öm i slidan.
Slidan före mens är olik slidan under mens: Under mensdagarna så är den betydligt slappare och halare än annars. Vissa har dessutom svårt att ens få in menskoppen under de dagar som de inte har mens, eftersom slidans muskler då är betydligt mer sammandragna. Eftersom du heller inte får något läckage när du inte har mens, så kan du om du testar innan mens tyvärr heller inte se om menskoppen funkar eller ej.

2. Ta ut koppen var 3–4 timme
I början – under de första perioderna med menskopp – ska du alltid ta ur, tömma och rengöra koppen var 3–4:e timme. Om du vet att du blöder mycket rikligt så behöver du göra det oftare. Då lär du känna din kropp och blödning och vet ungefär hur mycket du blöder och därmed hur ofta just du behöver tömma menskoppen för att den inte ska bli överfull. Det här kan variera inte bara dag för dag, utan också från månad till månad. Under mensperioderna kan du öka ut tiden, när du är säker på hur koppen funkar och att den räcker till för din blödning. Om du är känslig för infektioner, så bör du inte utöka tiden för mycket, utan hålla täta tömningar och skölja av koppen tätare än annars. Du ska aldrig låta en menskopp sitta inne längre än 12 timmar.

Välja menskopp3. Sov inte med menskoppen direkt
Inte förrän du är helt säker att koppen funkar för dig ca 8 timmar när du är vaken, så ska du sova med menskoppen. Det är för att undvika att koppen åker inåt och därmed läcker etc och dessutom blir svår att nå – vilket kan vara jobbigt. Så ge dig själv lite tid med det nya med koppen. Det kan ta upp till två, tre månader innan du kommit underfund om allt och därmed kan sova med menskopp.

4. Idrott och träning
Samma gäller här som med sömn: Vänta tills du är helt säker på att menskoppen funkar för dig. Töm alltid menskoppen så nära inpå en fysisk aktivitet som möjligt, för att vara säker på att inte menskoppen blir full/överfull och därför börjar läcka.
När du tränar så använder du sannolikt bäckenbottenmusklerna mer än du gör under övrig tid. Detta kan innebära att menskoppen riskerar att åka ur sitt läge mer än annars, vilket i sig kan innebära läckage. Om du testat menskoppen ett tag, så vet du exakt var menskoppen ska sitta för att inte flyttas, och då blir det heller inte läckage.
Så ge dig själv lite tid med det nya med koppen. Det kan som sagt ta upp till två, tre månader innan du kommit underfund om allt och därmed kan träna med menskopp.

4. Läs, läs, läs
Googla och läs massor om hur det är att ha menskopp – det finns massor av läsning här uppe i huvudmenyn under flikarna “Hjälp” och “Frågor & svar”, men också på övriga webben från användare och menskoppstillverkare.
Ta tid igen att läsa igenom instruktioner för placeringen av koppen, så att du kan klura ut huruvida piggen under koppen ska klippas av eller inte.
Jag har skrivit mycket om placering av menskoppen i bruksanvisningen men också på andra webbsidor, som du behöver läsa för att förstå hur placeringen kan ha betydelse för om det läcker.

Några sidor med mer läsning om placering – läsvärt:
menskoppen.se/faq/problem/klippa-piggen
menskoppen.se/jamen-exakt-var-ska-den-sitta

Kom ihåg: Det tar några mensperioder att komma in i allt det nya. Ha rimliga förväntningar så blir du inte besviken. Det fina är att det är värt det 🙂

Kom också ihåg att du kan kommentera på detta och andra inlägg på menskoppen.se – många läser här och kommentarer från er är ovärderliga!

Gör vår enkät – få råd inför ditt köp av menskopp

Fördomar eller sanningar om menskoppar

Fördomar eller sanningar om menskopp på Facebook
Många följare på Facebook delade nyligen med sig av fördomar som de själva hade innan de testade menskopp. Vad handlade tankarna om innan de tog steget? Här är några exempel:


• Svår att sätta in och ta ut
• Menskoppen känns
• Menskoppen är stor
• Det gör ont
• Menskoppen fastnar
• Det läcker
• Det är krångligt
• Blodigare

Deras kommentarer sammanfattar faktiskt de ämnen som jag oftast får frågor om när jag berättar att jag jobbar med menskoppar.

Är det bara fördomar – eller sanningar?

Det finns förstås inga svar som gäller för alla människor. Men generellt så kan sägas att visst, det kan ta ett tag innan du kommer in i det nya med menskopp, men det gäller ju för allt nytt som du provar.
När du väl hittat rätt för dig, så upplever nog de flesta att det är smidigare med menskopp.

Under flikarna “Hjälp” och “Vanliga frågor & svar” uppe i huvudmenyn finns många sidor på ämnen som isättande, uttagande, om menskoppen fastnar etc – vi hoppas att det kan ge dig lite kunskap på vägen när du ska testa dig fram till vad som passar dig.

Hur stor är menskoppen?

Femmecup onesize-kopp och en supertampong
En kund mejlade och berättade att chocken var stor när menskoppen kommit hem i brevlådan – den var ju inte alls så stor som den såg ut på bilderna! Så vi tog bilder med menskoppar och tamponger i olika storlekar. Enjoy!

Lilla Fleurcup och en minitampong:

Lilla Fleurcup och en normaltampong:

Lilla Fleurcup och en plustampong:

Lilla Fleurcup och en supertampong:

Läs mer om och köp den lilla Fleurcup »

Stora Fleurcup och en minitampong:

Stora Fleurcup och en normaltampong:

Stora Fleurcup och en plustampong:

Stora Fleurcup och en supertampong:

Läs mer om och köp den stora Fleurcup »

Femmecup onesize-kopp och en minitampong:

Femmecup onesize-kopp och en normaltampong:

Femmecup onesize-kopp och en plustampong:

Femmecup onesize-kopp och en supertampong:

Köp en Femmecup »

Vill du köpa menskopp – men är osäker på vilken som passar?

Gör vår enkät – få råd från oss via mail!
Gå till enkäten »

Vem kollar vad mensskydden innehåller? Svar: Ingen.

Tamponer och menskoppar i tidningen Solo

Tamponer och menskoppar i tidningen SoloVem kollar mensskydden? Svaret är enkelt: Ingen.
Det finns ingen myndighet som kontrollerar vad mensskydden innehåller, varken i våra tamponger, bindor eller menskoppar, för den delen. Varken Livsmedelsverket eller Kemikalieinspektionen tycker att det är deras sak.

Den här situationen, vad den innebär och kanske beror på tas upp i tidningen Solos senaste nummer. Vi på menskoppen.se medverkar också. Ett angeläget ämne, tycker vi! Artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

När tidningar hör av sig och ska skriva om mens, så handlar det sällan om så här komplicerade ämnen. Så därför blev jag glad när tidningen Solo hörde av sig och skulle skriva om tamponger och bindor och att folk kanske oroar sig alltmer för att de kan innehålla skadliga ämnen.

Olika synvinklar
Men reportern Katarina Muhr pratade inte bara med oss, utan också med en tampongtillverkare, en professor, gynekolog, barnmorska och anställd på Miljö- och energidepartementet innan hon skrev sin artikel. Resultatet blev en text som belyser situationen från fler håll, som en bra artikel ofta gör.

Mycket att läsa
Artikeln avhandlar bland annat situationen med giftlarm i tamponger fast tampongtillverkaren säger att inte många oroar sig så mycket för tampongernas innehåll (!), att tamponger suger upp för bra och lämnar fiberrester i slidan, att vi använder tamponger fast vi inte har mens, om varför jag tycker menskoppar (så klart) är bättre , om S-politiker som lämnat in motion för att skärpa lagstiftningen kring dokumentation av innehåll. (Motionen avslogs.)

Solo-artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

De som redan använder menskopp – vad säger de?

Vad säger folk som använder menskopp?

Idag finns det många i Sverige som använder menskopp.
Om du vill läsa vad de själva skriver om det – läs det här »

På den sidan får de som själva använder menskopp skriva fritt och dela med sig. Kom ihåg att själv skriva om du redan använder menskopp 🙂

Är du själv nyfiken på att börja använda menskopp?
Gör vår enkät, så får du en bra kopp att börja med, även om du inte tidigare testat.
Gå till enkäten »

Fastnat i svampkarusellen?

Har du också sett reklamen på teve för botemedel mot svamp – allehanda krämer, kapslar, suppositorier och tabletter? Det finns förstås en mer långsiktig lösning som gör att du kan hoppa av svampkarusellen för alltid.

Ett vanligt problem
De allra flesta som hör av sig till oss har problem med tamponger. Eller, tydligare uttryckt, de har problem med effekterna av att de använder tamponger.
Gemensamt för de som hör av sig är att de upplever torrhet, sveda, smärta och obehag när de använder tamponger. En del skriver att de t o m får så ont att de helt övergått till att använda bindor och trosskydd.

Behandla orsaken, inte symptomen
Jag vill förstås inte smutskasta de företag som tjänar pengar på våra svampproblem. Även jag har köpt krämer och suppar för att kunna självbehandla. Men jag vet också att lösningen inte är beständig. Problemen kommer tillbaka för att jag bara behandlar symptomen istället för att ta mig an sjukdomen, om jag nu får kalla den det.
För i grunden är ju problemet att själva kontinuerligt skapar obalans: På dagarna använder vi tamponger och tar ut ofta för att undvika läckage. Till slut så gör det ont och svider till och med när vi tar ut tampongen eftersom den suger upp allt i dess väg. Sedan för vi in ytterligare en tampong, även om det är snustorrt. För säkerhets skull även trosskydd för att inte det ska synas om det läcker.
På natten kan vi möjligen använda binda (förlåt, två bindor, eftersom en aldrig verkar räcka och det alltid läcker någonstans), och vaknar upp svettig, duschar, tvättar rent med tvål och sätter in en ny tampong.

Ser du hur tokigt det är?
Vi torkar ut, täpper till och tvättar, torkar etc tills det knappt finns något sekret kvar.
Det var från början min torrhet i slemhinnorna som fick mig att söka efter alternativ. Jag tog ett otal svampinfektionskurer, smörjde tamponger med yoghurt och förde in och gjorde så gott jag kunde.
Så hittade jag menskoppen! Efter initial äckelattack över själva ordet (japp, även jag hade en sådan) så vågade jag köpa och prova. Samtidigt slutade jag med intimtvätt i slidan och övergick till att bara tvätta yttre delarna (en vanesak).
Det tog mig knappt sex månader att återställa balansen i slidan. Sedan dess har jag inte haft svamp en enda gång och har en sund produktion av sekret igen. Det är livskvalitet.

Hoppas du också vill hoppa av karusellen!

Synpunkter? Kommentera gärna här nedanför eller maila oss på support@menskoppen.se

Pris på menskopp – hur lågt kan det bli?

OBS: Det finns ett nyare inlägg om billiga koppar och kopior:
menskoppen.se/menskoppar-och-billiga-kopior


Femmecup onesize ofärgad menskoppI takt med att menskoppar blir mer kända i världen och därmed mer efterfrågade, så blir baksidan av det myntet tydligare:
Tillverkare ger sig in i menskopps-branschen utan att ha kunskap om eller intresse av varken användande eller funktioner eller för den delen kunskaper om vilka material som är säkra att bära långa stunder inne i slidan.

Vi får ibland mail från personer som köpt koppar via exempelvis Ebay för under 100 kronor. Det finns i skrivande stund många billiga koppar där – en för 57 kronor.
Visst låter det lockande?
En kopp här på vår webbplats kostar ju 299 kronor – stor skillnad!

Tillverkning inom EU
Men hos oss får du en kopp som är tillverkad i Europa enligt gällande arbetsmiljö- och miljölagstiftning. Arbetarna vid fabriken i England, Frankrike och Italien, har sannolikt justa arbetsförhållanden. Tillverkaren har engagerat sig i materialets sammansättning och uppdaterar även koppens funktioner (materialets hårdhet/mjukhet etc) för att koppen ska funka så bra som möjligt.
De har ett åtagande och finns relativt nära oss och kan svara på frågor etc.

Vem gör piratkopior av menskoppar?
Många är kinesiska koppar. Där finns många plastfabriker som inte sällan plockar upp egna kunders och andras designer och tillverkar i enklare material. Vissa fabriker har även en bild i sin marknadsföring och när sedan leveransen kommer så är det en annan kopp med en annan design. Det förekommer på webben även en del sydamerikanska koppar, men en del av dessa verkar vara seriösa tillverkare.
Som du ser via länken till Ebay ovanför, så är menskoppens förpackning ofta annorlunda i designen än vad de stora etablerade märkena är. De är ofta rosa, har sirlig skrift och förpackningen har inget synligt varumärke, utan det står bara “menstrual cup” på den.
Googla gärna namnet om du ser ett så kan du själv leta dig fram till om det finns en webbplats eller annan info någonstans om namnet.

Varför köpa en menskopp för 299 kronor om det finns en för 57?
“Om något verkar för bra för att vara sant, så är det ofta det” – gammalt internetordspråk 🙂
Det stämmer dock bra överens här: Om du kan köpa flera års mensskydd för 57 kronor – lika mycket som ett paket engångsskydd, ungefär – så är det något som inte stämmer, antingen i produktion eller material.
Om alternativet för att kunna köpa en menskopp som funkar bra i flera år och är avsedd för att bäras inne i slidan kostar 242 kronor mer, så är valet ganska enkelt, tycker vi. Men vi är förstås part i målet 🙂

Mer läsning
Vi har skrivit en nyare text om detta ämne med ny information, som du hittar på: menskoppen.se/menskoppar-och-billiga-kopior

Kom ihåg att du alltid kan kommentera inläggen här på menskoppen.se – i våra kommentarer finns mycket intressant läsning!

Lättare att välja – säg hej till vår enkät

Nu har det blivit ännu enklare att hitta rätt menskopp!
Vi har – utifrån vår långa erfarenhet av rådgivning – skapat en enkät som hjälper oss att ge dig råd.

Gör så här:

Svara på frågor om dina blödningar och annat som kan vara viktigt inför dit val av menskopp. Vi mailar sedan en rekommendation om menskopp till dig. Kan det bli enklare?

Klicka för att gå till enkäten »
Mobilversion av enkäten »

Allt innehåll i enkäten är förstås immateriell egendom som ägs av oss på menskoppen.se och får inte kopieras för annan användning. Dina personuppgifter och IP-adress delas inte med andra.

Jamen exakt VAR ska den sitta?!

Det här är den vanligaste frågan som vi får.
De allra flesta nybörjare sätter in menskoppen för långt – ta därför några minuter att läsa igenom det här inlägget.

Ta reda på om du ska ha menskoppen långt upp i slidan (piggen under koppen ska inte klippas av) eller långt ner i slidan (piggen under koppen kommer sannolikt att behöva klippas av helt eller delvis). Generellt brukar sägas att en menskopp ska sitta längre ner i slidan än en tampong och menskoppen är beroende av slidans muskulatur för att kunna sitta bra.
Här nedanför beskriver vi hur du kan kolla hur dina förutsättningar ser ut:

Om du tar ett finger och stoppar in i slidan, så kommer du först (precis innanför de inre blygdläpparna) passera igenom en trång passage på ungefär 2-3 cm, ibland längre och ibland kortare.
Efter den där smalare passagen så kommer ett större utrymme. Om du nu har fingret inne i slidan, så är det alltså där övre delen av fingret hamnar.
Fingertoppen befinner sig nu inne i själva slidan.
Ovanför eller intill fingertoppen, ibland längre in än du kan nå, så sitter livmodertappen som leder upp till livmodern. Det är genom livmodertappen som mensblodet kommer ut från livmodern. Hålet som det passerar ut genom är bara någon millimeter stort.
I höjd med fingertoppen är ungefär så långt in som vi vanligen stoppar upp en tampong.
Läs mer om livmodertappen och hur du kollar var den sitter här »

Menskoppen ska sättas in så att den sitter placerad någonstans under livmodertappen. För vissa innebär det att koppen sitter långt från tappen, för andra att den sitter precis under tappen medan andra har livmodertappen placerad i menskoppen. Anledningen till att det varierar, är att slidorna är olika långa, livmodertapparna sitter olika högt och koppar är olika långa.
Koppen ska sättas in i eller precis ovanför till den smala passagen som du känner längst ner, innanför slidöppningen. Då kommer piggen under koppen att behöva klippas bort helt eller delvis.

Och hur funkar det?
Jo, i den där smalare passagen sitter starka muskler.
Musklerna är väldigt flexibla och kan faktiskt bli så tänjda att ett litet bebishuvud ska kunna komma ut emellan dem. (Sedan återgår de mer eller mindre till som de var innan tack vare sin elasticitet.)
I den här smala passagen ska menskoppen alltså sättas på plats.
Och då kommer sannolikt piggen att sticka ut helt ur din kropp, eller delvis.
Så då vet du hur mycket av den som måste klippas av.

Steg-för-steg – föra in menskoppen och hitta placeringen
Kom ihåg att inte trycka in koppen långt in med pigg och allt, som du gjort med tampong! Menskoppen behöver föras in stadigt, lugnt bit för bit och få expandera precis innanför slidans öppning.
Håll så långt ner på koppen som du kan med 2–3 fingrar, håll inte på piggen under koppen utan stadigt i själva koppens bas (längst ner). Du ska kunna hålla ihop koppen i sin vikning. Om du tappar greppet, börja om från början och försök igen. De flesta håller med tummen och 2-3 fingrar i ett grepp.
Behåll vikningen och för in den smalaste delen försiktigt i slidöppningen, lite vinklat åt sidan så att bara en liten del kilas in. Försök att vända viknings-öppningen bakåt, mot rumpan. Då kan det vara lättare för koppen att veckla ut sig. Om öppningen för vikningen är framåt, så kan blygdbenet försvåra att den vecklar ut sig. Det finns helt enkelt mer plats bakåt, så att koppen kan veckla ut sig.
När du fört in ungefär halva eller stordelen av koppen, låt den veckla ut sig och för in den sista biten mer utvecklad/helt utvecklad (hur stor koppen kan vara varierar från person till person).
För in lite i taget, och kom ihåg att slidan lutar lite snett bakåt mot rumpan, så att menskoppen också ska luta bakåt.
När du för in koppen, så flyttar du fingrarna ännu längre neråt mot piggen och då kommer menskoppen att börja expandera på väg in i slidan.
Det kan låta “slurp” när du vickar på menskoppen. Det är bra, för då släpps lite luft in i koppen och hjälper den att expandera. Luften behövs inne i koppen för att den ska veckla ut sig och sluta tätt.
Koppen ska nu sitta så långt ner så att du fortfarande kan nå koppens botten med ett nytt stadigt grepp om botten.
Ta ett tag om botten med tre fingrar och vicka koppen några millimeter åt sidorna bakåt/framåt för att se till att den sitter bra. När du gör detta, så kan du använda dina krystningsmuskler för att ge lite motstånd till koppen.
Du ska klippa bort piggen som sticker ut ur slidan. Klipp lite i taget och testa dig fram, så att du inte klipper av för mycket!
Om du gjort allt detta ovan och koppen glider inåt av sig själv och hamnar så långt in att en del eller nästan hela piggen åker in i kroppen direkt, så kan det betyda att koppen ska sitta så här långt in. Kvittot på det är att den sitter kvar på samma ställe och inte läcker. Om menskoppen läcker, så behöver du felsöka vidare.

Observera att det finns folk som behöver ha koppen längre in –  fortsätt läsa, så får du veta mer!

Koppen sitter längre in

Vissa kan behöva ha menskoppen längre in i slidan.

Hur vet jag om jag ska ha menskoppen längre in?
Åker koppen in av egen kraft, placerar sig en bit in i slidan, innanför det smalare partiet, och sitter stadigt där?
Läcker den? Då kan det betyda att du inte ska ha den så långt inne. Prova igen.
Läcker den inte? Då kan det betyda att den sitter bra lite längre in.
Det kan i sin tur betyda att du får krysta lite för att kunna nå koppen och sedan ta ut den.
Därför är det viktigt att du undersöker och testar utan att klippa av antennen.

Hur vet jag att jag hittat rätt (långt ner eller långt upp)?
Svaret är: Om menskoppen sitter stadigt och inte läcker, så funkar den.
Om den åker omkring, kanske till och med vänder på sig, så kommer den att läcka.

Prova inte när du inte har mens

Kan jag prova menskopp innan mens?
Många frågar om det går bra att testa menskoppen innan mens, så att du tränar upp dig på att veta att den hamnar på rätt ställe och sedan funkar perfekt i “skarpt läge”.
Men svaret är att om du testar innan mens, så kommer du inte att få något bra resultat.
Det är främst för att slidan före mens är ganska olik slidan under mens: Under de mest intensiva mensdagarna så är hela slidan betydligt slappare och fuktigare än annars, det senare självklart på grund av själva blödningen.
Vissa har dessutom svårt att ens få in menskoppen under de dagar som de inte har mens, eftersom slidans muskler då är betydligt mer sammandragna.
Eftersom du heller inte får något läckage när du inte har mens, så kan du om du testar innan mens tyvärr heller inte se om menskoppen funkar eller ej.

Så sammantaget är att prova koppen när du inte har mens ganska meningslöst eftersom det är missvisande.

Placering av tampong – en förenklad skiss

Placering av menskopp – en förenklad skiss

Välja menskopp?

Det är viktigt att du har rätt kopp för dina förutsättningar – Gör vår enkät och få råd av oss »

Menskoppen i Aftonbladet

Artikel om menskoppar i Aftonbladet och intervju med migEtt av menskopparnas största problem är att de flesta människor inte känner till att de finns.
Därför blev jag extra glad när en av Aftonbladets reportrar kontaktade mig för att kunna intervjua någon användare.
Jag förstod att det skulle leda till att fler – för första gången – skulle få veta att menskoppar finns.

Så i dag publicerades artikeln, som även innehåller lite material från en intervju med mig. Men mest så fokuserar den – så klart – på en användare av menskopp.
Jag hoppas det kan avdramatisera lite kring menskoppar och ta bort myten kring den om att den skulle vara svårare eller meckigare att använda. Vi som provat vet att det är precis tvärtom 🙂

Många mail
Många har mailat och frågat om råd i dag, och jag är säker på att det är för att de som många andra fått upp ögonen för att det finns ett bättre alternativ. Hoppas!

Tack till alla på vår Facebooksida som kontaktade reportern för att berätta sin historia – tydligen var det många. Jag är inte förvånad 🙂

Länk till artikeln (öppnas i nytt fönster):
www.aftonbladet.se/wendela/article17189025.ab

Ännu mer om att välja menskopp

Inga storleks- eller ålderstabeller i världen kan ge ett enkelt svar på vilken menskopp du ska ha.

Möjligen kan storlekstabeller vara en vägledning om du redan har en kopp och redan vet att du vill byta till en längre/kortare, mindre/smalare eller större/vidare kopp. Det finns omkring 70 olika menskoppsmärken i världen, och de har olika design, och är även olika tjocka i materialet och därmed olika hårda/mjuka. När du har provat olika menskoppar så vet du att de har olika storleksmodeller, siluetter (oftast V- eller U-formade) och känns olika.

GÖR VÅR ENKÄT
Om du gör vår enkät (tar 2–3 minuter) så får du sedan mejlråd från oss. Gå till enkäten »

“Byt namn på menskoppen”

Det kom ett engagerat brev från en kund som tycker att menskoppen är fantastisk, men att det är svårt att berätta om den när den heter något så äckligt som “menskopp”. Alla skribentens vänner tycker att bara namnet avskräcker!

Så här svarade jag:

Hej och tack för ditt entusiastiska mail!

De allra flesta går ju igenom den här reaktionen som du har – jag med en gång i tiden, faktiskt.

Det finns så klart inga klara svar på vad som är rätt och fel och det är givetvis upp till varje enskild företagare att bestämma vad de kallar sina produkter. Menskoppen är ju heller inget namn, det är en generisk benämning av en produkt som exvis kaffe, tandkräm, stol etc. Sedan finns det varumärken/brands som DivaCup, Mooncup, Femmecup etc (som Gevalia, Colgate etc).

Personligen stör jag mig på omskrivningar av “negativt laddade” ord som exempelvis “lokalvårdare” istället för “städare”, eller för den delen m-kopp istället för menskopp.

Intressant är att du nämner PR-, eller kanske snarare marknadsföringsperspektivet, eftersom det är precis inom det området som jag egentligen är yrkesverksam.

Jag driver menskoppsföretaget vid sidan av mitt “riktiga” jobb på en kommunikationsbyrå, och just marknadsföringsperspektivet var en av anledningarna som jag bestämde mig för att starta menskoppsföretaget (förutom att jag älskade produkterna, så klart):

Hur kan vi marknadsföra och sälja produkter som utmanar hela vår föreställningsvärld, synen på våra kroppar och kanske dessutom påverka kulturen till en mer sund syn på våra kroppar?

I mitt arbete på byrån arbetar jag mycket med kommunikation på webben på uppdrag av mina kunder och därför brinner jag extra mycket för möjligheterna att kommunicera på webben; Jag är övertygad om att menskoppen inte skulle haft en chans att slå igenom för 10-15 år sedan, men nu när öppenhet/transparens och konsumentens makt går hand i hand, så kan vi faktiskt kalla saker vid dess rätta namn.

Folk föredrar i dag att få alla kort på bordet istället för en friserad verklighet, vilket det är om en sak heter en sak och vi kallar den något annat. Ordet menskopp finns redan, och de som kallar det för något annat är bara förlorare i mina ögon. Jag ska förklara varför:
Med tiden, när fler hör talas om den och chockats färdigt, så kommer ordet att förlora sin laddning. Det är alltid så när nya ord kommer in i språket och med tiden avdramatiseras. Min förhoppning och tro är att samma sak kommer att hända med menskoppar, men så klart kommer det att ta tid och vi är alla del av den utvecklingen.

Sedan 1930-talet har tampongtillverkarna dikterat villkoren för oss i västvärlden och fått oss att känna som om mensen är en sjukdom (som dessutom behöver botas varje månad – vilken lönsam grej!).
Nu kan vi när vi själva kan skriva och mötas i det publika rummet på webben kan vi avdramatisera mensen, kalla den för vad den är utan omskrivningar och på det sättet ta bort makten från dem att måla bilder av vackra och omänskliga modeller med vita byxor – vem känner igen sig där?

Jag förstår precis att du inte är en sån här kräsmagad person, verkligen, och jag förstår att du blir frustrerad över ordet när du ska berätta för andra och du vet redan på förhand att de kommer att äcklas över namnet. Men i min värld så kommer jag att kalla menskoppar för menskoppar för att de heter det på svenska, menstrual cups på engelska o s v.

Hoppas du förstår hur jag tänker 🙂

Hälsningar
Annelie Svensson
Svenska Menskoppen AB

 

“Proffsen” delar med sig av sina tips

Här kommer några tips till nybörjare från vår Facebook-grupp:
Välkommen till FB-sidan du också, även om du bara vill ställa några frågor!

1. Ge inte upp för att det inte fungerar på första försöket, det kan behövas lite träning 😉 Och skaver den för att den åker för långt ner? Kniiiip så bör det lösa sig…

2. Skölj den med varmt vatten innan ni försöker sätta in den, så blir den mjukare och glider lättare in. Eller testa med glidmedel runt kanten!

3. Ha tålamod 🙂

4. Få inte panik ifall du inte får ut den, det löser sig! 😉

5. Precis, ge inte upp! tillslut får du till det!

6. Knipövningar minskar läckage mycket bra! Och sköljer du den i varmvatten blir den lite varmare och skönare att sätta in. Är inte kul att sätta in den kall.

7. Försöka och slappna av första gångerna, låt det ta den tid det behöver. Ge inte upp även om det känns som du vill det! Ni kommer att lyckas, då är du överlycklig. =)
Varmt vatten är kanon att skölja den i, innan den ska in. Bli inte rädd om ni inte får ut den, ta det bara lugnt, den kommer att komma. slappna av och andas bara =)
En blir så glad när en lyckas till slut.

8. Sätt er på huk så är det lite enklare de första gångerna.

9. koka den i vatten efter varje mens så den blir ordentligt ren. berätta inte för dina roomies vilken kastrull du använder bara. när du satt i den, känn efter så att den enkelt går att snurra åt båda (!) hållen. då vet du att den sitter tätt.

10. Sitta på huk är absolut bästa tipset. Att vicka den fram och tillbaka när du fört in den för att få den att veckla ut sig brukar funka för mig, du kan också prova att snurra den lite åt båda hållen.
Känns den helt rund i botten så ska den sluta tätt.
En vänjer sig fort. Tampong var ju inte heller jättefestligt i början. En hittar sina egna små knep.
Jag brukar skölja av den varje gång jag tömmer den och använda en liten gnutta oparfymerad intimtvål så att den blir helt ren, jätteviktigt att inte lämna tvålrester på koppen! Sedan brukar jag sterilisera (koka) den före varje mens.
En kan entusiasmera väldigt mycket kring koppen. Sy en fin påse till den, skryt om den, ge den ett smeknamn 🙂

Billigaste mensen – här är den

Det finns i dag flera sätt att prenumerera på “billiga” mensskydd via webben. Men hur mycket sparar du egentligen på det?

Räknat i kronor? Räknat i din egen hälsa? Räknat på hela miljöbelastningen?

Visst är prenumerations-alternativ på bindor och tamponger mer fördelaktiga jämfört med  vad du hittar på hyllan i din livsmedelsbutiken –  men långt ifrån det billigaste alternativet. För under 300 spänn + porto 12 kronor får du skydd som räcker i 5–10 år.

Argument: Kostnad
Även om du jämför menskoppen med ett prenumerationsalternativ som kostar cirka 70 kronor i månaden, så har du alltså snart sparat in dina surt förvärvade kronor när du byter till menskopp.
Visst var kostnaden ett argument för menskoppen när jag valde den för ett antal år sedan.

Argument: Hälsa
Men för mig vägde dock argumentet om min egen hälsa tyngst när jag bytte.
I dag är torra slemhinnor och återkommande svampinfektioner ett minne blott. (Vid en badrumsstädning för några veckor sedan hittade jag en gammal tub Pevaryl och kastade den i en sopsäck med ett leende. No more.)

Argument: Miljö
Här skulle jag kunna skriva spaltmeter om tillverkning, utsläpp, plast- och papper, omslag, förpackningar och plasthöljen. Men allt det där vet du redan, så jag stannar där.

Argument: Konsumentmakt mot stereotyper
Jag behöver aldrig mer köpa ett paket bindor, trosskydd eller tamponger! Se där vad jag tycker om era reklamfilmer och annonser! Jag känner inte igen mig – därför väljer jag nåt annat.

Vad tycker du?
Dina kommentarer är välkomna och vällästa! 🙂

P-ring och menskopp

Nyligen hade jag kontakt på Twitter med en användare av både menskopp och p-ring. Hon använde dem parallellt vissa dagar, och hade bara positiva erfarenheter av det.

Det finns olika uppgifter om samtidigt användande av kopp och ring: Det verkar inte vara några problem att växelvis använda menskopp och p-ring: Under de dagar du har mens så använder du koppen, och under de dagar som du är mensfri så använder du p-ring.

Problemet är alltså de dagar som man blöder utöver de sju dagar, som vissa räknar som dagar när det är svårt att bli gravid.
När man mixtrar med preventivmedel så bör man vara medveten om att man kan riskera sitt skydd mot graviditet.

Fråga dem som vet säkert!
Jag är dock ingen medicinskt utbildad person, utan råder dig som använder menskopp och/eller p-ring eller försöker ta reda på mer om det, att rådfråga din barnmorska, läkare eller gynekolog. Ta gärna med dig menskoppen vid besök, eftersom det finns en risk att de inte sedan tidigare känner till menskoppen.

Dela med dig
Har du liknande eller andra erfarenheter av menskopp och p-ring – dela gärna med dig i kommentarfältet här nedan! Man kan alltid vara anonym på våra sidor, det är bara vi på Svenska Menskoppen som ser din e-postadress och den behåller vi för oss själva.

Mensen tar faktiskt slut – men inte livet

Tycker du mensen är jättejobbig, förstör livet och bara ställer till det för dig? Säkert. Det är en vanlig reaktion som de allra flesta känner igen.

Vi har mens i ungefär en vecka varje månad från tonåren och framåt – klart man blir less! Dessutom tar mensen ingen hänsyn till semesterresor, övernattningar hos vänner eller träningspass. Den bara kommer när man har som roligast – och oftast har man innan haft PMS, finnar och varit trött som bara attan.

Mensen förändras
Så gissa om jag var ganska oförberedd på att jag nu – jag är 42 –  börjar förstå att mensen tar slut. Den kommer att försvinna. Min kropp börjar redan ställa om sig, märker jag. Mensen är annorlunda; blodet är annorlunda.
Kanske kommer den här förändringen att ta tid, kanske går den fort – det kan man inte veta, kroppen bestämmer.

Nästa fas: Menopaus
Så det är inte utan att jag tänker att det är något stort som händer, när klimakteriet, eller menopausen som den kallas, inträder sakta men säkert.
Det är nu alltså dags att gå in i nästa fas. Men hur ser den ut? Kommer jag fortsätta att vara mig själv när mensen inte är kvar?
Den där förhatliga mensen som kommer varje månad som ett bevis på att jag fortfarande är lagom mogen och kanske kan ha möjligheten att bära ett litet frö inne i magen.
Nu är det slut med det.

Maine
Jag vill avsluta inlägget med en passus till min salig f d svärmor Maine, som dog alltför ung i cancer. Hon var en stark person, som gärna delade med sig av sina tankar som i sig gav oss runt henne varma skratt.
Det här var på den tiden när hon visserligen inte längre hade mens, men var vid full vigör:
Vid ett besök på en offentlig toalett såg hon när hon kom in i sitt bås att besökaren innan henne  inte hade spolat ordentligt och lämnat kvar en blodig tampong efter sig i toaletten. Hon kissade lite snabbt och struntade i att spola. Hon sa:
– De kan gott tro att tampongen var efter mig!
Tanken på att ha mens igen fick henne att känna sig ung, berättade Maine.

Så minns att när det känns tradigt, jobbigt och fel att ha mens, att du kanske till och med kommer att sakna din mens en dag. Kanske 🙂

 

Är du i klimakteriet?
Då kan menskoppen underlätta för dig när mensen förändras – både i omfattning och hur den ser ut.
Läs mer om det här »

Tamponger suger – för bra

Brukar det göra ont att sätta in och kanske ta ut en torr tampong?
Du är inte ensam – det är vanligt.

Tampongernas uppsugningsförmåga används ganska ofta som positiva argument i reklamen, men den är ju egentligen en dålig egenskap som tamponger har.
Direkt vid införandet av tampongen så börjar den jobba – den suger upp allt på vägen in, som mensblodet – men också kroppens egna sekret.

Om du blöder mycket, kanske du har mindre besvär av torrhet. Blöder man däremot bara lite grand, så finns det risk för att tampongen suger upp slidsekretet eftersom den inte anpassar sig efter hur mycket eller lite du blöder.

Menskoppens princip är att den samlar upp blodet när det är på naturlig väg att lämna kroppen, istället för att suga upp det, så är det skonsammare för slidans slemhinnor. Att menskoppen bara samlar upp blodet bidrar till att slidan kan behålla sina naturliga förutsättningar när det gäller produktionen av sekret, pH-värde etc.

Sara – nu med menskopp

Vi blir jätteglada när folk delar med sig om hur de upplever förändringen med menskopp – härligt!

Det här mailet kom i dagarna från Sara:

Vilken snabb leverans! STORT tack!
Jag har just fått min första mens sedan min dotter föddes och en spiral satts in, jag blöder RIKLIGT och menskoppen är toppen… Så skönt att slippa gå med nattbindor dygnet runt och ändå alltid läcka i brallan, och att kunna SIMMA!

Jag ska verkligen rekommendera menskoppen till alla jag känner.

Stor sommarkram!

/Sara

Menskopps-sommar!

Menskoppen är givetvis bra hela året om, annars vore det ju konstigt.
Men, som trogna läsare säkert vet sedan tidigare, så är det på sommaren som menskoppen verkligen får visa vad den går för:

1. Bad: Eftersom menskoppen sitter precis innanför slidöppningen, så förhindrar den inte bara mensblodet från att komma ut, utan också badvattnet från att komma in i dig. Inga obehagskänslor av vatten som kommer in i kroppen och inga blöta tampongsnören, alltså.

2. Enkelt: Inga lådor, plastförpackningar eller små engångsbindor – du har ett skydd som finns till hands oavsett hur mycket du blöder eller om mensen kommer oanmäld.

3. Hälsa: Pappers- och plastskydd gynnar inte den egna kroppens miljö. Det blir för torrt, varmt och tätt – med menskopp har du skydd samtidigt som slidan får vädra sommarluft 🙂

Vi ses på sommarens festivaler och roliga fester!

Tonåring och mensskydd – förr och nu

Jag har ganska vaga minnen om hur det var att vara tonåring, mer än att jag minns mina bekymmer över att jag var rundare än genomsnittet. Jag fick på omvägar höra att jag kallades “köttbullen” och jag hade svårt att hitta kläder i min storlek – jättejobbigt var det, förstås. Kroppskomplexet finns kvar än i dag, även om jag har en bättre självkänsla, som formats av hur jag påverkats även av händelser senare i livet.

Bygga självbild på 1970-talet
Det är ganska givet att redan på 70-talet, när jag växte upp, hade omgivningen ett stort inflytande.
Då – när det fanns bara två tv-kanaler i Sverige, några få ungdoms-magasin och väldigt sällan utomhusreklam i alla fall i Bollnäs, där jag växte upp – så hade vi ändå stora möjligheter att bygga upp sin egen självbild med mindre yttre påverkan – främst kompisarnas handlande och åsikter hade stor betydelse. Föräldrar och syskon spelade förmodligen lika stor roll då som nu, eftersom den egna familjekulturen blir norm , fast vi i dag har större tillgång till andras familjekulturer via exempelvis bloggar och forum på nätet.

Bygga självbild på 2010-talet
Det är svårt att tänka sig att en som  tonåring i dag i Sverige kan bygga upp sin egen “oförstörda” självbild som kommer inifrån, om ni förstår vad jag menar.
Alltså, att en kan stärkas i sitt eget jag, utan att hela tiden fundera över om en har “rätt”. Vi jämför oss inte bara med sina föräldrar, syskon och kompisar, utan med de som syns i tv, tidningar, på nätet och stora bloggar – och vi vet väl alla vilka som lyfts fram där…?
Även om jag som vuxen är medvetet om detta, så är det till och med för oss svårt att värja sig. Alla bilder och åsikter formligen väller över oss.
Bara de riktigt starka individerna kan värja sig och utvecklas någorlunda utan att känna att jag behöver jämföra mig med andra – och sådana starka människor finns förhoppningsvis i alla åldersgrupper.

Mensen kom på 1970-talet
När mensen kom i 12-årsåldern tyckte jag att det var väldigt jobbigt. Jag hade nog gärna kunnat vara barn ett tag till, och motvilligt berättade jag för mamma sent den dagen att “jag nog hade fått mens”. Innerst inne så hoppades jag att det inte var så.
Men visst var det så, och till affären bar det av för att inhandlas både stora bindepaket och lite mindre tampongpaket en masse. Tampongerna fick vänta länge än, medan bindorna klistrades fast på rad (jag ville inte att det skulle läcka ut någonstans!) i trosorna. På den här tiden hade jag även tandställning (japp, det också – “köttbullen med räls”) vilket gjorde att jag ofta låg i tandläkarstolen mitt på skoldagen och då hade jag verkligen bullat upp med massor av bindor för att inte dyka upp i skolan med en fläck bak på rumpan efteråt.

Bilden av mens i dag
I dag kan jag le åt det, eftersom saker som jag upplevt efter det här har varit jobbigare och trivsammare än detta. Men känslan som byggdes upp redan då finns kvar: Mensen är något som vi inte gärna vill ska synas. “Ju mindre den är – desto bättre.”
Känner du igen dig?
Även innan reklamen blev industri, under första halvan av 1900-talet, hade vi mens. Innan 1950–60-talen talade vi i det offentliga samtalet inte gärna om mens eller något annat som hade med våra kön att göra.
Men när företag insåg att det fanns massor av pengar att tjäna på mens och mensskydd så satsade de förstås inte på ett skydd som behövs köpas sällan (menskoppen fanns redan då) och som därför innebär att kunden sällan köper. Nej, de atsar förstås på något som behöver köpas nytt varje månad (ja, ni vet vad).
I gamla annonser för mensskydd är det ungefär samma budskap: “Den som har mens är smutsig, mensblod är blått, mensen ska stoppas undan/kastas bort.”
Så där står en med sina blodiga lakan och tänker att “det hade nog funkat bättre om jag använt Ålbläjs Ultra Pro Comfort Night Protection” istället.
För binda eller tampong är de anda alternativen som jag känner till!

Bilden av mens i morgon
I takt med att medielandskapet ritas om,  så får du och jag makten att påverka vår bild av mens och den egna kroppen. Fler förebilder kan ta plats.
För 15 år sedan hade jag som menskopps-företagare inte en chans att berätta för andra om menskoppar eftersom menskopparna inte är någon guldkalv som engångsskydd är. Nu kan vi blogga om mens någorlunda öppet, vara ärliga och på det sättet påverka andra. Det är inte annonsörerna eller medieföretagen som har hela makten.
Med tiden kommer fler att veta att det finns fler alternativ att räkna med på menskyddsmarknaden, och eftersom vi själva som nöjda användare har större möjlighet att påverka så kommer det vi själva säger att vara långt mer värt än en kostsam tv-kampanj med radiobilar i en pappersprodukt, som egentligen har mycket lite med mens att göra.

Så utöva nu din egen påverkansmakt och skriv om din mens och mensskydd!

Principen för menskopp – så ser den ut

Jag har uppdaterat sidan FAQ/Användande med en jämförande bild.
Med denna illustration försöker jag beskriva hur långt ner en menskopp ska sitta jämfört med tampong.

Det är inte lätt att visa hur vi ser ut inuti! För det första ser alla helt olika ut med olika långa slidor, hur långt ner livmodern sitter, hur urinblåsan är placerad, för att inte tala om tarmarnas placering…

Nej, illustrationen ska visa principen för hur långt man för upp en papperstampong jämfört med silikonkoppen, som ska sitta precis innanför slidans öppning och bara samla upp blodet innan det naturligt lämnar kroppen.

Det är ju detta som är så bra med menskoppen – inget högabsorberande papper behöver föras in längs hela slidan och sedan sitta där och rubba vår egen sekretproduktion:

placering_2010

Kortare mens med menskopp?

Vi som börjar med menskopp kan uppleva att mensen blir kortare.
Det finns dock inga vetenskaplig belägg för detta – det kan bara vara så att vi upplever det så och att mensens längd varierar från gång till gång.

När jag försökte undersöka detta, huruvida det finns någon forskning kring effekterna av att använda menskopp, så upptäckte jag att det tydligen förekommer i modell- och skådespelaryrken att de på sjukhus får mensblödningen utsugen ur kroppen för att sedan snabbt kunna jobba som vanligt.
Efter vidare läsning kunde jag konstatera att utsugning av det här slaget även används som abortmetod i utvecklingsländer. Jag är inte medicinskt utbildad och jag vet förstås inte vet om detta är sant.

Naturligt är bra
Jag är för naturliga metoder och för att våra kroppar vet vad de ska göra och att vi inte ska störa det om det inte behövs. Alla som drabbas av PMS och kraftig mensvärk vet dock att en ibland kan bli tvungen att medicinera för att orka leva med besvären, och det är förstås bra att vi har de möjligheterna till hjälp i Sverige.

Men hur påverkar då menskoppen våra blödningar?
Eftersom menskoppen sitter längst ner  i slidan och egentligen samlar upp blodet på vägen ut ur kroppen, så stoppas inte blödningen upp i kroppen som av en tampong.
För att komma på plats så ska menskoppen bilda ett litet baksug i slidans öppning, vilket kan innebära t ex att spiralanvändare måste se upp, så att inte spiralens trådar kommer med ut när en för ut menskoppen. Om en inte lättar på förslutningen innan vi tar ut menskoppen, så kommer det att göra ont när det känns nästan som om hela slidan kan följa med ut. Det här är ett vanligt nybörjarfel, som vi dock oftast lär sig (den hårda vägen) att undvika.

Kan detta innebära att suget i menskoppen förkortar mensen?
Jag har som sagt inte hittat någon medicinsk forskning kring detta – det finns över huvud taget ännu ingen medicinsk forskning kring menskoppar i Sverige –  och det kan vara svårt för att veta och kunna jämföra mensperioder från gång till gång innan vi börjar med menskopp.
Flera har skrivit till mig och sagt att de upplevt att mensen känns kortare, och att mensvärken har minskat. Men det finns som sagt inget som säger att vi kan utlova varken kortare eller smärtfri mens med menskopp!