Övergångsåldern.
Menopaus.
Klimakteriet.
Jag vet att detta inte är något som de flesta tänker på, men just därför vill jag skriva en rad om det: Tiden när den sista mensperioden närmar sig.

Olika för alla
Det värsta är att det är svårt att generellt beskriva något om hur klimakteriet och tiden innan ser ut, det som kallas för-klimakteriet. Det är precis lika omöjligt som att beskriva hur det är när vi först får mens – det är olika för alla. Vi kan komma i klimakteriet tidigt och det kan komma senare i livet. Själv är jag 49 år, och fyller 50 nästa år, så jag har haft mens några gånger och har det fortfarande… 😉

Vill ha mens länge
Som en som jobbat med menskoppar i snart 10 år så kan klimakteriet kännas panik-artat – ”Det finns så många menskoppar kvar att testa, inte minst våra egna! Jag vill inte att mensen någonsin ska ta slut!”, har jag känt.
Men under den här våren så har jag fått omvärdera min syn på mens. Jag har nämligen blött konstant i flera månader. Eftersom jag använder menskopp (surprise!) så kan jag mäta ganska exakt hur mycket jag blöder och det är MYCKET. Vissa dygn är det över 100 ml, vilket är mer än vad vi enligt direktiv ska blöda under en hel period (detta är dock tveksamma uppgifter, läs mer i inlägget om 80 ml=riklig mens). Vissa dygn har jag haft menssmärtor, men under de flesta dygn inte alls.

Riklig blödning begränsar livet
Under den här tiden har jag fått känna på hur många av er där ute har och har haft det hela mens-livet. Jag vet från våra enkäter att många blöder så här rikligt redan som unga, och jag förstår nu hur begränsande det kan vara att planera sin dag utifrån toalettbesök, men också ställa klockan på natten för att gå upp och tömma menskoppen. Ändå vet jag att den rymmer mer än något annat motsvarande engångsskydd. Just den här som räddat mig under våren rymmer omkring 47 ml, så det har verkligen hjälpt.

Varierande blödningar=olika menskoppar
Under flera år, och under tiden fram till i vår så har min mens varierat mycket. Det har betytt att jag måste växla mellan en större kopp och en mindre/kortare kopp som kan rymmas bättre i slidan när jag inte blöder så rikligt. Då finns det inte så mycket plats, vilket är viktigt att komma ihåg: Bara för att vi fött barn behöver vi inte alltid ha en jättestor kopp. Under mindre rikliga dagar så räcker dessutom en mindre kopp bra, eftersom den ändå inte blir full så fort.
När sedan mensen kommit igång ordentligt, så blir den mindre koppen snabbt full och sitter dåligt på plats (halkar omkring, åker inåt) och då vet jag att det är dags att växla över till den stora koppen.

Så – är detta slutligen klimakteriet?
Jag vet inte! Jag ska nu göra som jag rekommenderar alla att göra: Kontakta vården och be om en undersökning när du blöder mycket rikligt. Och om du inte får bra svar på första stället, fråga på annat håll i vården. Det finns ungdomsmottagningar, vårdcentraler (som har gynekologer), privata och landstingsägda gynekolog-mottagningar, mödravårdscentraler där barnmorskor jobbar – alla kan undersöka dig eller hjälpa dig vidare. Då ges du också en chans att undersöka om det är något annat som ligger bakom de rikliga blödningarna.

Har du också erfarenheter av förklimakterium och klimakterium – kommentera gärna!

Annelie
Grundare och ägare menskoppen.se

Kanske har du på sociala medier sett en kampanj som bygger på uppgiften att en ”normalriklig” mens är under 80 ml? Det har fått mig att undra lite över vad som egentligen är normalriklig mens och hur mycket jag ska blöda för att jag ska känna att jag bör uppsöka läkare. (Pro tip: Du ska alltid uppsöka läkare/barnmorska om du är orolig över något.)

Kampanjen ”80 ml” presenterades med mycket fina illustrationer av svenska tecknare. Den visade bilder av mens på ett sätt som är ovanligt att se i medier, och därför tror jag många uppmärksammade den. Det är t ex inte ofta vi ser mensblödningen illustrerad, så det var bra att den kunde visas som den många gånger ser ut, även om den var i tecknad form. Bakom kampanjen står ett läkemedelsföretag som tillverkar ett läkemedel för behandling av myom (som bl a ofta innebär mycket rikliga blödningar). Läs mer om kampanjen här: dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/80ml-satter-ljus-pa-okand-sjukdom-6576771

Hur mycket blöder du?
De flesta som jag känner (olika åldrar/bakgrund/fött barn-inte fött barn etc) blöder mer än sammanlagt 80 ml under en mensperiod, och de vet det, eftersom de kan se och mäta mängden i sina menskoppar. En menskopp rymmer vanligen ca 15–30 ml, och om de blöder en full menskopp per dag blir det under en mensvecka i vissa fall långt över 80 ml.
När vi använder tampong och binda så är det svårt att mäta hur mycket vi blöder, och vi använder ofta större skydd än vi behöver ”för säkerhets skull”, så att titta enbart på hur stora skydd som vi använder och hur ofta vi byter ger inte heller en tydlig bild av blödningsmängden.

Mensblödning
När du har mens, så är det som kommer ut inte enbart blod. Varje månad så förtjockas i slemhinnan i livmodern för att ta emot och ge näring till ett befruktat ägg. Om du inte har något befruktat ägg så stöts livmoderslemhinnan ut ur livmodern som mens – genom livmoderhalsen, livmodertappen, ner genom slidan och slutligen ut ur kroppen.

Hur ser mensen ut?
Allas mensblödningar ser olika ut. En blödning kan kännas olika trögflytande eller tunn, den kan vara nästan genomskinlig eller grumlig, klarröd, mindre röd eller brun eller ha klumpar eller vara helt slät. Klumparna kan dessutom vara olika hårda, och ibland är de väldigt mjuka och geléaktiga.
Allt är normalt – inget är konstigt och mensen skiftar från dag till dag, månad till månad men också från år till år. Men, som jag skrev i början, om du märker skillnader i din blödning som gör dig orolig – kontakta alltid vården så att du kan undersökas och få svar på dina frågor och funderingar.

Hur mycket är det?
Eftersom mensen ser så olika ut, så kan den förstås fylla ut ditt mensskydd olika mycket. Om du t ex blöder stora klumpar, så blir en menskopp full fortare än annars. Och räknas det som mens? Jag vet faktiskt inte, men jag tycker det – allt ska ju kunna samlas upp.

Sammanfattningsvis så känns den här lägre gränsen på 80 ml lite väl snålt tilltagen och kanske gör det att många av oss blir oroliga i onödan? Kan det vara så att det har varit svårare att mäta i tamponger och bindor, så att gränsen bör höjas nu när menskoppsanvändningen ökar? Om du vet mer om det här eller vill kommentera – gör det gärna i kommentarerna!