Klimakteriet – när mensen börjar ta slut

Klimakteriet, rikliga blödningar, menskopp

Övergångsåldern.
Menopaus.
Klimakteriet.
Jag vet att detta inte är något som de flesta tänker på, men just därför vill jag skriva en rad om det: Tiden när den sista mensperioden närmar sig.

Olika för alla
Det värsta är att det är svårt att generellt beskriva något om hur klimakteriet och tiden innan ser ut, det som kallas för-klimakteriet. Det är precis lika omöjligt som att beskriva hur det är när vi först får mens – det är olika för alla. Vi kan komma i klimakteriet tidigt och det kan komma senare i livet. Själv är jag 49 år, och fyller 50 nästa år, så jag har haft mens några gånger och har det fortfarande… 😉

Vill ha mens länge
Som en som jobbat med menskoppar i snart 10 år så kan klimakteriet kännas panik-artat – “Det finns så många menskoppar kvar att testa, inte minst våra egna! Jag vill inte att mensen någonsin ska ta slut!”, har jag känt.
Men under den här våren så har jag fått omvärdera min syn på mens. Jag har nämligen blött konstant i flera månader. Eftersom jag använder menskopp (surprise!) så kan jag mäta ganska exakt hur mycket jag blöder och det är MYCKET. Vissa dygn är det över 100 ml, vilket är mer än vad vi enligt direktiv ska blöda under en hel period (detta är dock tveksamma uppgifter, läs mer i inlägget om 80 ml=riklig mens). Vissa dygn har jag haft menssmärtor, men under de flesta dygn inte alls.

Riklig blödning begränsar livet
Under den här tiden har jag fått känna på hur många av er där ute har och har haft det hela mens-livet. Jag vet från våra enkäter att många blöder så här rikligt redan som unga, och jag förstår nu hur begränsande det kan vara att planera sin dag utifrån toalettbesök, men också ställa klockan på natten för att gå upp och tömma menskoppen. Ändå vet jag att den rymmer mer än något annat motsvarande engångsskydd. Just den här som räddat mig under våren rymmer omkring 47 ml, så det har verkligen hjälpt.

Varierande blödningar=olika menskoppar
Under flera år, och under tiden fram till i vår så har min mens varierat mycket. Det har betytt att jag måste växla mellan en större kopp och en mindre/kortare kopp som kan rymmas bättre i slidan när jag inte blöder så rikligt. Då finns det inte så mycket plats, vilket är viktigt att komma ihåg: Bara för att vi fött barn behöver vi inte alltid ha en jättestor kopp. Under mindre rikliga dagar så räcker dessutom en mindre kopp bra, eftersom den ändå inte blir full så fort.
När sedan mensen kommit igång ordentligt, så blir den mindre koppen snabbt full och sitter dåligt på plats (halkar omkring, åker inåt) och då vet jag att det är dags att växla över till den stora koppen.

Så – är detta slutligen klimakteriet?
Jag vet inte! Jag ska nu göra som jag rekommenderar alla att göra: Kontakta vården och be om en undersökning när du blöder mycket rikligt. Och om du inte får bra svar på första stället, fråga på annat håll i vården. Det finns ungdomsmottagningar, vårdcentraler (som har gynekologer), privata och landstingsägda gynekolog-mottagningar, mödravårdscentraler där barnmorskor jobbar – alla kan undersöka dig eller hjälpa dig vidare. Då ges du också en chans att undersöka om det är något annat som ligger bakom de rikliga blödningarna.
Jag lovar att uppdatera det här inlägget efter mitt eget besök hos gynekolog.

Har du också erfarenheter av förklimakterium och klimakterium – kommentera gärna!

Annelie
Grundare och ägare menskoppen.se

Är 80 ml riklig mens?

Kanske har du på sociala medier sett en kampanj som bygger på uppgiften att en “normalriklig” mens är under 80 ml? Det har fått mig att undra lite över vad som egentligen är normalriklig mens och hur mycket jag ska blöda för att jag ska känna att jag bör uppsöka läkare. (Pro tip: Du ska alltid uppsöka läkare/barnmorska om du är orolig över något.)

Kampanjen “80 ml” presenterades med mycket fina illustrationer av svenska tecknare. Den visade bilder av mens på ett sätt som är ovanligt att se i medier, och därför tror jag många uppmärksammade den. Det är t ex inte ofta vi ser mensblödningen illustrerad, så det var bra att den kunde visas som den många gånger ser ut, även om den var i tecknad form. Bakom kampanjen står ett läkemedelsföretag som tillverkar ett läkemedel för behandling av myom (som bl a ofta innebär mycket rikliga blödningar). Läs mer om kampanjen här: dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/80ml-satter-ljus-pa-okand-sjukdom-6576771

Hur mycket blöder du?
De flesta som jag känner (olika åldrar/bakgrund/fött barn-inte fött barn etc) blöder mer än sammanlagt 80 ml under en mensperiod, och de vet det, eftersom de kan se och mäta mängden i sina menskoppar. En menskopp rymmer vanligen ca 15–30 ml, och om de blöder en full menskopp per dag blir det under en mensvecka i vissa fall långt över 80 ml.
När vi använder tampong och binda så är det svårt att mäta hur mycket vi blöder, och vi använder ofta större skydd än vi behöver “för säkerhets skull”, så att titta enbart på hur stora skydd som vi använder och hur ofta vi byter ger inte heller en tydlig bild av blödningsmängden.

Mensblödning
När du har mens, så är det som kommer ut inte enbart blod. Varje månad så förtjockas i slemhinnan i livmodern för att ta emot och ge näring till ett befruktat ägg. Om du inte har något befruktat ägg så stöts livmoderslemhinnan ut ur livmodern som mens – genom livmoderhalsen, livmodertappen, ner genom slidan och slutligen ut ur kroppen.

Hur ser mensen ut?
Allas mensblödningar ser olika ut. En blödning kan kännas olika trögflytande eller tunn, den kan vara nästan genomskinlig eller grumlig, klarröd, mindre röd eller brun eller ha klumpar eller vara helt slät. Klumparna kan dessutom vara olika hårda, och ibland är de väldigt mjuka och geléaktiga.
Allt är normalt – inget är konstigt och mensen skiftar från dag till dag, månad till månad men också från år till år. Men, som jag skrev i början, om du märker skillnader i din blödning som gör dig orolig – kontakta alltid vården så att du kan undersökas och få svar på dina frågor och funderingar.

Hur mycket är det?
Eftersom mensen ser så olika ut, så kan den förstås fylla ut ditt mensskydd olika mycket. Om du t ex blöder stora klumpar, så blir en menskopp full fortare än annars. Och räknas det som mens? Jag vet faktiskt inte, men jag tycker det – allt ska ju kunna samlas upp.

Sammanfattningsvis så känns den här lägre gränsen på 80 ml lite väl snålt tilltagen och kanske gör det att många av oss blir oroliga i onödan? Kan det vara så att det har varit svårare att mäta i tamponger och bindor, så att gränsen bör höjas nu när menskoppsanvändningen ökar? Om du vet mer om det här eller vill kommentera – gör det gärna i kommentarerna!

Mensmage – finns det?

Mensmage, menskoppen.se
Om mens är ett känsligt ämne i samhället så är bajs kanske ännu svårare att tala om – så det är dags att vi gör det också, tycker jag. Kom ihåg att jag inte är någon läkare eller vårdutbildad – jag är bara en vanlig person som har mens och får varje månad lös mage.

Mensmage, menskoppen.seÄmnen som vi sällan pratar om är också ofta svårt att hitta mer läsning om och framför allt statistik. Därmed är det också svårt att hitta lösningar som verkligen funkar. Jag förstår att just bajs är svårt att mäta – “Hur hårt/mjukt/mycket/ofta/sällan bajsar du?” är inget som går att klart svara på eller för den delen mäta för de allra flesta av oss.

Mensmage vanlig
Men nu ska jag skriva om det, för att jag tror att det finns många som känner igen sig och som känner sig annorlunda eller rent av konstiga, precis som när det gäller ens mens. När folk skriver till mig om mens och menskoppar, så tänker jag ofta “det är inte en ovanlig fråga, den får jag ofta” och om det kan finnas kunskaper som vi kan dela med oss så folk kan sluta oroa sig, så vill jag göra det. En del skriver faktiskt om sina besvär med lös mage under mens, så det här inlägget handlar om bajs och hur avföringen kan förändras under mensen. OBS att kommentarerna visar att problemen kan vara helt omvända: Vissa blir väldigt förstoppade under mens, så det verkar också vara vanligt.

Min historia
Jag har så länge jag kan minnas alltid haft dålig mage när jag har mens. Med dålig så menar jag att jag inte haft väldigt mycket mensvärk, utan fått gå ofta på toa för att jag känt att magen varit orolig. Ofta har avföringen varit lös eller t o m diarré.
Det har ibland varit svårt för mig att t ex gå iväg till skola och jobb för att jag är så beroende av att ha nära till en toalett. Så det här är förstås något som i allra högsta grad begränsat mina möjligheter att känna mig fri under mensen.
Jag tänker att det måste finnas fler som jag som har det så här utan att ha något infektion i kroppen (om du har det, så kan det orsaka diarré).

Läsning på ämnet

1. Vårdguiden
Det finns inget skrivet om avföring på sidan om “Mensbesvär” på Vårdguiden.

2. Reklamsajt för tablett mot diarré
På reklamsajten för Imodium (som motverkar diarré – obs att jag inte stödjer den produkten eftersom jag inte vill medicinera utan försöka hitta anledningar till varför kroppen reagerar), så skriver de att “många kvinnor har symtom på diarré under mensen” men att forskningen inte är enig om vad det beror på. De skriver också att det finns teorier om att det har att göra med hormonet progesteron (även kallat gulkroppshormon) som produceras under mensen, och att det förändrar sättet som musklerna runt tarmväggen drar ihop sig, och att det gör hela matsmältningssystemet känsligt och att det orsakar diarré. De skriver också att 1/3 får mag- och tarmsymtom i samband med mens, inte bara diarré utan även det motsatta, förstoppning.
Den här förklaringen om progesteron återkommer här och där på nätet, inte bara här.
Kom ihåg: Innan du börjar använda läkemedel, så rådgör alltid med en läkare, så att du inte medicinerar i onödan och det inte fungerar.

3. Tidningen Må Bra
De skriver att symptom som diarré och förstoppning i själva verket kan vara endometrios och att det kan blandas ihop med IBS. De skriver inga källor till sina uppgifter. Här är deras artikel »

4. “Efter endometrios” – personlig blogg
Även här skrivs om kopplingen mellan hormon, tarm och endometrios.
Läs blogginlägget här »

Skriv gärna i kommentarerna här nedanför och berätta vad du vet, hur du har det och om du har hittat något som lindrar besvären!

Du har mens över 400 gånger

Pussy Power menskoppen.se
Du har mens över 400 gånger i livet.
400 gånger!

Menskoppen.se – Pussy PowerDet låter så otroligt mycket, men är beräknat utifrån att vi har mens i 36 år (från 12 år till 48 år, vilket förstås varierar).

Högen med engångsskydd

Nå, när du kommit över den chocken är det dags för nästa: Tänk dig vilken hög med bindor, tamponger, trosskydd som folk därmed använder i några timmar och sedan kastar bort, på ett evigt växande sopberg. I bästa fall, för vissa spolar dessutom ner sina använda tamponger, bindor och trosskydd i toan, vilket kan orsaka stopp eller så hamnar de i kommunens reningsverk och måste rensas ut där.
Tänk dig sedan runtom i världen, där många andra gör samma sak…

Produktion och transporter

För att inte tala om alla förpackningar, plastfodral och klisterremsor som också ska slängas där. Och glöm heller inte de själva produktionen av alla tamponger, bindor, trosskydd, förpackningar etc som ska tillverkas i fabriker och fraktas runt till butiker.

De flesta vet inga alternativ

Den första insikten om att ha mens en gång i månaden i 36 år kan jag ta, men allt det andra är helt galet.
Tyvärr är de flesta svenskar med mens ännu helt ovetande om att menskoppen över huvud taget finns.

Om du går över till menskopp så kommer du att göra stor skillnad – hundratals gånger om.

Användandet av tamponger och bindor

Hur många olika engångsskydd använder du under mensen?
Många gör vår enkät inför sitt första köp av menskopp (enkäten hittar du här). Utan att gå in på för många detaljer om hur många som fyllt i enkäten, så kan jag säga att det är en bra bit över 5 000 personer som hittills gjort den. Jag tycker att det är så pass många som svarat, att jag faktiskt kan dra några slutsatser kring de svar som ni lämnat i enkäten.
Vilket skydd använder du under mensens rikligaste dag?

Engångsskydd under rikligaste dygnet
Kommentar: Egentligen inte så konstiga siffror. Jag kan konstatera att majoriteten av de som svarat använder tampong, jämfört med binda.

Byter du oftare än var fjärde timme?

Byter du binda/tampong oftare än var fjärde timma för att undvika läckage?
Kommentar: Här skickar jag ofta en motfråga om hur ofta folk byter och om de byter för att det läcker eller för säkerhets skull och känna sig fräsch. En majoritet – har tyvärr ingen statistik på det – svarar att de byter för att vara på säkra sidan och för att inte känna sig ofräsch. Så här har vi många som använder tampong och som dessutom byter oftare än de behöver, vilket sannolikt är en anledning till både obalans, svamp och torrhet.

Hur många olika skydd använder du under mensen?

Hur många olika engångsskydd använder du under mensen?
Kommentar: De som använder samma skydd genom hela mensen är inte många. Snarare använder vi två eller flera olika skydd under mensen. Jag tänker att det är både energikrävande och besvärligt att hela tiden behöva planera kring olika skydd. Dessutom kanske vi använder både tampong+trosskydd, så vi kör med dubbla skydd. Även dubbla bindor över natten förekommer.

Om du använt tampong, upplever du obehag eller besvär med det?

Om du använt tampong, upplever du obehag eller besvär med det?
Kommentar: Det här är gissningsvis en av anledningarna till varför folk är nyfikna på menskoppar och gör enkäten, så statistiken säger inte mycket om befolkningen generellt: Den här frågan har en följdfråga, där folk får skriva fritt om vad det är som varit obehagligt. Mer om det i nästa punkt.

Vilket är obehaget med tamponger?

Folks kommentarer om obehag med tamponger
Kommentar: Nästan alla har upplevt torrhet och många svidande, några smärtor i buken. Här får vi komma ihåg att de som gör enkäten sannolikt är mer missnöjda med sina engångsskydd än folk i allmänhet.

Slutlig kommentar

Vi använder alltså ofta tampong, men under mensen så använder vi olika stora skydd och många olika skydd. Jag hoppas att många av de som gör enkäten verkligen går vidare och provar menskopp, så att de kan få ha mens på ett något enklare och mer hälsosamt sätt.

Vill du också prova menskopp – gör enkäten

Det är ett bra sätt att hitta rätt bland de olika alternativ som finns och få en bra start.
Gå till enkäten »

Vem kollar vad mensskydden innehåller? Svar: Ingen.

Tamponer och menskoppar i tidningen Solo

Tamponer och menskoppar i tidningen SoloVem kollar mensskydden? Svaret är enkelt: Ingen.
Det finns ingen myndighet som kontrollerar vad mensskydden innehåller, varken i våra tamponger, bindor eller menskoppar, för den delen. Varken Livsmedelsverket eller Kemikalieinspektionen tycker att det är deras sak.

Den här situationen, vad den innebär och kanske beror på tas upp i tidningen Solos senaste nummer. Vi på menskoppen.se medverkar också. Ett angeläget ämne, tycker vi! Artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

När tidningar hör av sig och ska skriva om mens, så handlar det sällan om så här komplicerade ämnen. Så därför blev jag glad när tidningen Solo hörde av sig och skulle skriva om tamponger och bindor och att folk kanske oroar sig alltmer för att de kan innehålla skadliga ämnen.

Olika synvinklar
Men reportern Katarina Muhr pratade inte bara med oss, utan också med en tampongtillverkare, en professor, gynekolog, barnmorska och anställd på Miljö- och energidepartementet innan hon skrev sin artikel. Resultatet blev en text som belyser situationen från fler håll, som en bra artikel ofta gör.

Mycket att läsa
Artikeln avhandlar bland annat situationen med giftlarm i tamponger fast tampongtillverkaren säger att inte många oroar sig så mycket för tampongernas innehåll (!), att tamponger suger upp för bra och lämnar fiberrester i slidan, att vi använder tamponger fast vi inte har mens, om varför jag tycker menskoppar (så klart) är bättre , om S-politiker som lämnat in motion för att skärpa lagstiftningen kring dokumentation av innehåll. (Motionen avslogs.)

Solo-artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

“Proffsen” delar med sig av sina tips

Här kommer några tips till nybörjare från vår Facebook-grupp:
Välkommen till FB-sidan du också, även om du bara vill ställa några frågor!

1. Ge inte upp för att det inte fungerar på första försöket, det kan behövas lite träning 😉 Och skaver den för att den åker för långt ner? Kniiiip så bör det lösa sig…

2. Skölj den med varmt vatten innan ni försöker sätta in den, så blir den mjukare och glider lättare in. Eller testa med glidmedel runt kanten!

3. Ha tålamod 🙂

4. Få inte panik ifall du inte får ut den, det löser sig! 😉

5. Precis, ge inte upp! tillslut får du till det!

6. Knipövningar minskar läckage mycket bra! Och sköljer du den i varmvatten blir den lite varmare och skönare att sätta in. Är inte kul att sätta in den kall.

7. Försöka och slappna av första gångerna, låt det ta den tid det behöver. Ge inte upp även om det känns som du vill det! Ni kommer att lyckas, då är du överlycklig. =)
Varmt vatten är kanon att skölja den i, innan den ska in. Bli inte rädd om ni inte får ut den, ta det bara lugnt, den kommer att komma. slappna av och andas bara =)
En blir så glad när en lyckas till slut.

8. Sätt er på huk så är det lite enklare de första gångerna.

9. koka den i vatten efter varje mens så den blir ordentligt ren. berätta inte för dina roomies vilken kastrull du använder bara. när du satt i den, känn efter så att den enkelt går att snurra åt båda (!) hållen. då vet du att den sitter tätt.

10. Sitta på huk är absolut bästa tipset. Att vicka den fram och tillbaka när du fört in den för att få den att veckla ut sig brukar funka för mig, du kan också prova att snurra den lite åt båda hållen.
Känns den helt rund i botten så ska den sluta tätt.
En vänjer sig fort. Tampong var ju inte heller jättefestligt i början. En hittar sina egna små knep.
Jag brukar skölja av den varje gång jag tömmer den och använda en liten gnutta oparfymerad intimtvål så att den blir helt ren, jätteviktigt att inte lämna tvålrester på koppen! Sedan brukar jag sterilisera (koka) den före varje mens.
En kan entusiasmera väldigt mycket kring koppen. Sy en fin påse till den, skryt om den, ge den ett smeknamn 🙂

Varför äcklas vi av egna kroppen?

Den här frågan har jag ställt mig många gånger.
Och vad säger det om hur vi ser på våra egna kroppar?

Om detta skrev krönikören Fridah Jönsson i Metro för ett tag sedan (www.metro.se/kolumner/varfor-ar-det-tjejerna-som-blir-acklade-av-mens/EVHkcc!wcdF4Skz7s2c2), eftersom reaktionerna från gymnasieeleverna hade varit att rött blod i reklam skulle vara obehagligt att se på.

Det onämnbara
Att vi säger en sak i grupp och kanske egentligen tycker en annan kan få konsekvenser i just tonåren: Om reaktionen i en klass blir “ouää” om vi pratar om det här – hur tror vi själva att de borde vara?
Ungefär samma reaktion kopplar jag till onani. Det Onämnbara. Det förekommer icke.
Ett annat tabuämne för vissa av oss är väl dessutom att bajsa? För ni läsare vet väl att alla människor bajsar? 🙂

Nä, om vi ska komma någonstans här i världen så måste vi ta avstånd från allt det som skalar av oss till någon slags tomögda skyltdockor som varken har rött blod, onanerar eller bajsar. För varje gång vi förminskar oss själva genom att föra skyltdocke-bilden vidare till en kompis, så tar vi ett steg bort från det naturliga.

Principen för menskopp – så ser den ut

Jag har uppdaterat sidan FAQ/Användande med en jämförande bild.
Med denna illustration försöker jag beskriva hur långt ner en menskopp ska sitta jämfört med tampong.

Det är inte lätt att visa hur vi ser ut inuti! För det första ser alla helt olika ut med olika långa slidor, hur långt ner livmodern sitter, hur urinblåsan är placerad, för att inte tala om tarmarnas placering…

Nej, illustrationen ska visa principen för hur långt man för upp en papperstampong jämfört med silikonkoppen, som ska sitta precis innanför slidans öppning och bara samla upp blodet innan det naturligt lämnar kroppen.

Det är ju detta som är så bra med menskoppen – inget högabsorberande papper behöver föras in längs hela slidan och sedan sitta där och rubba vår egen sekretproduktion:

placering_2010