Behövs en menshygien-dag?

MM1I dag är det Menstrual Hygiene Day.
För dig som boende i Sverige i dag är det en självklarhet att kunna köpa mensskydd i affärer, byta när du vill, gå till skola, jobb och att utöva eventuell religion – oberoende om du har mens eller inte. Men i flera delar av världen är det inte en självklarhet och därför behövs den här dagen.

Infografik om varför menshygien är viktig

Bättre mens-hygien är viktig för:

  1. Rättvis utbildning – även för de som menstruerar
    Den som inte har mensskydd eller underkläder tvingas stanna hemma från skola och högre utbildning.
  2. Allas mänskliga rätt till hälsa – även psykisk hälsa
    Att ha mens innebär idag att utsättas för livsfarliga risker på grund av smutsiga skydd och bristande hygien. Mensskydd är i många länder ofta dyra och svåra att få tag på.
  3. Samhällsekonomin
    Om hela befolkningen kan arbeta, oberoende av mens, så innebär det vinster för hela samhället.
  4. Miljön
    Intimhygienprodukter kan påverka miljön negativt, men hållbara produkter blir allt vanligare.
  5. Mänskliga rättigheter
    Mänskliga rättigheter har sin grund i rättigheten till ett mänskligt värde. Den som tvingas till avskildhet eller att använda skydd som innebär en fara för hälsan berövas sina rättigheter.
  6. Utbilda de som inte menstruerar
    Viktigt för att kunna ändra attityder, skingra myter och negativa uppfattningar om mens. Vi måste prata om mens för att stödja de som menstruerar.

(Fritt översatt från engelska menstrualhygieneday.org/facts-about-menstrual-hygiene av mig, så ha överseende med eventuella språkförbistringar. Jag har också omformulerat könad information. /Annelie, menskoppen.se)

Exempel på existerande mens-tabun i världen:

“In Nigeria, it is believed that the touch from a menstruating girl or woman will cause a plant to die, milk to curdle, and a mirror to lose its brightness.

In parts of India, it is believed that if a woman or girl touches a cow while menstruating, the cow will become infertile.

In Kashmir, India, some menstruating women are prohibited from using water sources because it is bad luck to be near flowing water. They are also not allowed to look at their reflections in the water.

In remote areas of Nepal, women and girls are not allowed to interact with anyone during their period. They are banished to a hut or shed – often with the animals – outside the house until their period is over.

In Bangladesh, girls and women are not allowed to eat salty or sour foods, fish or eggs while menstruating.

In parts of Afghanistan, it is said that improper disposal of used sanitary materials will make a girl menstruate continuously for the rest of her life.

In some Islamic, Hindu, and Buddhist communities, menstruating women and girls are not allowed to practice certain forms of worship, touch holy texts or idols, or even enter religious spaces.

In many Orthodox Jewish communities, menstruating women do not touch or share a bed with their husbands, and take a ritual cleansing bath, or mikvah.

Källa: menstrualhygieneday.org/2015-pop-up-exhibit-toolkit

WASH United

Menstrual Hygiene Day hålls alltid den 28/5 för att menscykeln är 28 dagar och mensen varar i 5 dagar (båda genomsnittliga siffror, så klart). Den anordnas av organisationen WASH United (www.wash-united.org), som driver hygien-projekt över hela världen för att bl a stoppa spridning av epidemier men också för att höja levnadsstandarden för människor.

Menskoppen är stolt partner till Menstruation Hygiene Day menstrualhygieneday.org/partner-all

Vem kollar vad mensskydden innehåller? Svar: Ingen.

Tamponer och menskoppar i tidningen Solo

Tamponer och menskoppar i tidningen SoloVem kollar mensskydden? Svaret är enkelt: Ingen.
Det finns ingen myndighet som kontrollerar vad mensskydden innehåller, varken i våra tamponger, bindor eller menskoppar, för den delen. Varken Livsmedelsverket eller Kemikalieinspektionen tycker att det är deras sak.

Den här situationen, vad den innebär och kanske beror på tas upp i tidningen Solos senaste nummer. Vi på menskoppen.se medverkar också. Ett angeläget ämne, tycker vi! Artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

När tidningar hör av sig och ska skriva om mens, så handlar det sällan om så här komplicerade ämnen. Så därför blev jag glad när tidningen Solo hörde av sig och skulle skriva om tamponger och bindor och att folk kanske oroar sig alltmer för att de kan innehålla skadliga ämnen.

Olika synvinklar
Men reportern Katarina Muhr pratade inte bara med oss, utan också med en tampongtillverkare, en professor, gynekolog, barnmorska och anställd på Miljö- och energidepartementet innan hon skrev sin artikel. Resultatet blev en text som belyser situationen från fler håll, som en bra artikel ofta gör.

Mycket att läsa
Artikeln avhandlar bland annat situationen med giftlarm i tamponger fast tampongtillverkaren säger att inte många oroar sig så mycket för tampongernas innehåll (!), att tamponger suger upp för bra och lämnar fiberrester i slidan, att vi använder tamponger fast vi inte har mens, om varför jag tycker menskoppar (så klart) är bättre , om S-politiker som lämnat in motion för att skärpa lagstiftningen kring dokumentation av innehåll. (Motionen avslogs.)

Solo-artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

Menskoppen i Aftonbladet

Artikel om menskoppar i Aftonbladet och intervju med migEtt av menskopparnas största problem är att de flesta människor inte känner till att de finns.
Därför blev jag extra glad när en av Aftonbladets reportrar kontaktade mig för att kunna intervjua någon användare.
Jag förstod att det skulle leda till att fler – för första gången – skulle få veta att menskoppar finns.

Så i dag publicerades artikeln, som även innehåller lite material från en intervju med mig. Men mest så fokuserar den – så klart – på en användare av menskopp.
Jag hoppas det kan avdramatisera lite kring menskoppar och ta bort myten kring den om att den skulle vara svårare eller meckigare att använda. Vi som provat vet att det är precis tvärtom 🙂

Många mail
Många har mailat och frågat om råd i dag, och jag är säker på att det är för att de som många andra fått upp ögonen för att det finns ett bättre alternativ. Hoppas!

Tack till alla på vår Facebooksida som kontaktade reportern för att berätta sin historia – tydligen var det många. Jag är inte förvånad 🙂

Länk till artikeln (öppnas i nytt fönster):
www.aftonbladet.se/wendela/article17189025.ab

Karin skrev ett brev till Menskoppen.se

För snart ett år sedan kom ett brev från Karin, som ville lyfta fram följande argument som gjorde att hon gick över till menskopp.  Jag tycker att hennes lista är så bra, så jag publicerar det igen på nya webbplatsen:

“Tamponger skadar underlivet och ökar risken för vaginism/vestibulit!

Bindor gör samma sak eftersom de motverkar att underlivet hålls luftigt!

Tamponger och bindor ökar risken för svampinfektioner som när dom väl börjat kommer återkommnde och i sin tur kan leda till vestibulit.

Tamponger och bindor är fruktansvärt obekvämt och känns osäkert!

Med menskopp har du inga av dessa risker! Vi förtjänar ett svamp- och smärtfritt sexliv! Yeah!”

Tack igen, Karin – och alla andra som mailar in och kommenterar här på webben. Tillsammans kan vi få ännu fler att upptäcka ett bättre alternativ till engångsskydd.

Principen för menskopp – så ser den ut

Jag har uppdaterat sidan FAQ/Användande med en jämförande bild.
Med denna illustration försöker jag beskriva hur långt ner en menskopp ska sitta jämfört med tampong.

Det är inte lätt att visa hur vi ser ut inuti! För det första ser alla helt olika ut med olika långa slidor, hur långt ner livmodern sitter, hur urinblåsan är placerad, för att inte tala om tarmarnas placering…

Nej, illustrationen ska visa principen för hur långt man för upp en papperstampong jämfört med silikonkoppen, som ska sitta precis innanför slidans öppning och bara samla upp blodet innan det naturligt lämnar kroppen.

Det är ju detta som är så bra med menskoppen – inget högabsorberande papper behöver föras in längs hela slidan och sedan sitta där och rubba vår egen sekretproduktion:

placering_2010