Idag fick vi den frågan i en kommentar här på menskoppen.se
Ofta när vi läser om menskoppar så är det bara de positiva sakerna som betonas. Men det är förstås bra att diskutera även utmaningar kring menskoppar, vilket är en förutsättning när vi samlar in information för att sedan kunna fatta beslut om menskopp är något som passar en själv.

Så – vilka nackdelar finns det i så fall?

Ingen medicinsk forskning
Det finns ingen medicinsk forskning kring långvarig användning av menskoppar. Vi kan alltså inte hänvisa till varken eventuella fördelar eller nackdelar med att använda menskopp genom sitt mens-liv, jämfört med andra mensskydd.

Svårt att välja
Det kan vara svårt att välja rätt menskopp.
Den som väljer fel kan få antingen problem att föra in och placera menskoppen, eller kan uppleva ständiga läckage eller skav. När något negativt skrivs om menskoppar, så är det ofta “jag har provat, jag kan inte använda det” eller “jag provade men det läckte hela tiden” etc. Eftersom det finns omkring 100 olika menskoppar som är olika vida, långa, hårda mjuka och har olika design så tror vi att det finns menskoppar för de flesta mensare, men att vissa av oss får prova flera olika märken/storlekar/design för att hitta den som funkar. Mer om det här: Nej, ingen menskopp passar alla

Hög inlärningströskel
För en del funkar det direkt utan någon större ansträngning, medan andra tycker det är en stor omställning att börja med menskopp och att det är mycket att lära sig. För de flesta tar det ca 2–3 månader innan allt sitter 100-procentigt, så det kan kräva hög motivation och envishet för att komma igenom de första perioderna med menskopp.

Oro för spiral
Det finns en del som anser att det finns större risk att spiralen kommer ur sitt läge eller helt dras ut med hjälp av menskoppen. Här finns det dock en studie som visar att risken inte är större med menskopp än med t.ex. tampong. Läs mer om menskopp och spiral här »

Tryck på urinrör/urinblåsa
Beroende på hur din kropp är utformad, så kan en menskopp trycka mot intilliggande organ. Om en menskopp trycker mot urinrör/urinblåsa eller något annat, så kan lösningen vara att byta till en mjukare menskopp, eller en som är utformad annorlunda, så att kanterna inte ligger emot.

En menskopp slutar fungera bra
Eftersom både våra kroppar och mensblödningar förändras över tid, så kan en menskopp som funkat fint i flera år plötsligt börja läcka och bli svår att placera. Om du t.ex. börjar blöda rikligare, så kan du behöva ha en menskopp som rymmer en större blödning, eller om din livmodertapp hamnar längre ner efter en vaginal förlossning, så kan du behöva ha en kortare kopp som kan rymmas bättre på mindre utrymme.

Tycker du att det finns fler nackdelar med menskopp? Kommentera gärna och diskutera här nedanför!

När vi börjar med menskopp så är det fascinerande att se att det som vi tidigare sett som en ganska liknande återkommande blödning i tampong eller binda är betydligt mer varierad. Menskoppen ger en tydligare bild av hur komplex kroppen är och tack vare menskoppen kan du enklare fördjupa dig i vad blödningen och annat som kommer ut i koppen egentligen säger om din kropp.

I den kundundersökning som vi på menskoppen.se nyligen gjorde, så skriver flera svaranden att användandet av menskoppen har medfört en avdramatiserad bild av den egna mensen, och att menskoppen har bidragit till att de i högre grad känner att de har kommit närmare sin kropp och fått fler kunskaper om hur kroppen fungerar. Vi tror dock inte att det är så att vi innan menskoppen gått omkring och känt oss utan kontakt med kroppen, men att det blir tydligt när vi börjar med menskopp att det här är en av fördelarna.

Flytningar
Efter ett tag med menskopp (när du säkert vet att den menskopp som du har funkar bra för dig) så kan du använda menskoppen även när du inte har mens. Det kan vara bekvämt att sätta in koppen redan när vi vet att mensen snart ska börja, och på det sättet slippa behöva använda t ex trosskydd för att det inte ska läcka.
En del använder menskopp även under andra tider under menscykeln, kanske för att de har mycket flytningar och inte vill använda trosskydd eller tunna bindor. Alla har flytningar – mer eller mindre – och mängden varierar genom livet. Flytningarna är vätska som normalt finns inne i slidan för att hålla slemhinnorna fuktiga. Flytningarna är alltså viktiga för kroppen eftersom de håller dig ren och skyddar dig från infektioner, så det är ett bevis på att slidan funkar precis som den ska.
Bara om du märker att flytningarna ändrar sig och/eller börjar lukta illa, så bör du kolla med ungdomsmottagning/barnmorska om det kan vara tecken på att något är fel och behöva behandlas. Om du använder menskopp som skydd för flytningar, så använder du den lika som under mens och tömmer och rengör (som vanligt) minst var 12:e timme.

Inga flytningar
Om du inte har några flytningar så kan det betyda att du har torra slemhinnor, vilket i sig kan bero på många saker som t ex vissa läkemedel eller att du tvättar dig för mycket/ofta så att slidan blir uttorkad. Använd aldrig tvål i slidan, utan försök att bara skölja försiktigt med vatten. Använd istället lite oparfymerad bad-/duscholja om du kan. Vissa upplever att torrheten förvärras av tamponger, eftersom materialet suger upp även sekretet och förvärrar obalansen. Efter ett tag med menskopp, så kan det förhoppningsvis bli bättre.

Hur ser det ut?
När du använder menskopp när du inte har mens, så kommer du att kunna se vätskan som normalt finns inne i slidan eller som hamnar i trosskydd/trosorna. Eftersom menskoppen sitter i slidan, så samlar den upp även det. Sekretet kan se lika olika ut (precis som även mensblod gör) – det kan variera från att vara klart, grumligt, gulfärgat, påminna om mjölk eller vara genomskinligt. Vad som är “normalt” kan du bara jämföra med dig själv men om det luktar så luktar det ofta lite surt – det är vanligt.

Vad säger flytningarna?
Om du håller koll på hur sekretet ser ut genom månaden, så kan du se skillnader som att du har ägglossning (ungefär 2 veckor innan mens), då flytningarna kan bli rikligare och mer genomskinliga och hala, vilket du kan märka när du torkar dig vid toabesök. Ägglossningen kan påverkas av hur du mår överlag, och om du har det stressigt omkring dig så kan den förskjutas. Men när du haft ägglossning, så kan du med tiden veta mer säkert när din mens kommer och lära känna tecknen på det. Efter ett tag så lär du känna kroppen och just din cykel, vilket kan vara till nytta om du t ex vill försöka bli gravid men också för att kanske i större utsträckning se och uppskatta din kropps funktioner. Kroppen är verkligen ett avancerat maskineri som vi ofta bara tar för givet 🙂

Vad säger mensen?
Eftersom det är lättare att mäta exakt hur mycket du blöder i en menskopp, jämfört med tampong/binda, så är det lättare att se t ex om din mensblödning är så riklig att du behöver söka vårdhjälp. (Mer om det i detta inlägg) Om du ska utredas i samband med rikliga blödningar, så är det väldigt smidigt att använda menskoppen för att kartlägga mängden mer exakt och rapportera vidare till vården.
Det som kommer ut under mensen är inte bara blod, det är även livmoderslemhinna som kommer i klumpar, och blödningen kan se väldigt olika ut. Ibland är den tunn som vatten och ljusröd, andra dagar nästan brun och trögflytande – allt är normalt och varierar även genom livet. Det är heller inte ovanligt att mensen skiktar sig i koppen, något som kan se konstigt ut när vi upplever det första gången, men det är något som många berättar om.
Du kan själv tack vare menskoppen se hur blödningen brukar se ut och på det sättet lättare upptäcka om det finns förändringar som kan ge viktig information om din hälsa.

Kom ihåg: Alltid om du märker skillnader som att flytningarna ändrar karaktär, om de börjar lukta illa eller om du får ont i magen och feber, så bör du kontakta vården så att de kan undersöka så att allt är okej. Det gäller även om du är orolig för något kring din mens eller användandet av menskopp.

Har du precis köpt en menskopp och längtar efter att komma igång?
Ta först några minuter och läs igenom detta. Här har vi samlat ihop några viktiga punkter för dig. Om du redan använder menskopp och vill lägga till egna tips – gör det gärna i kommentarerna!

Menskopp bruksanvisning
Om du köpt menskoppen från oss, så har du också fått en liten (men informationsspäckad!) bruksanvisning. Läs den några gånger redan innan nästa mens, så att du läst allt om att sätta i och ta ut några gånger innan du själv ska göra det. Här finns en webbversion av bruksanvisningen: menskoppen.se/bruksanvisning-menskopp

Här kommer några viktiga saker att tänka på om du nyss köpt din menskopp:

1. Prova inte innan mens
Det är inte farligt, men att prova innan du har mens inget bra resultat och kan i värsta fall leda till att koppen åker in för långt och att du blir öm i slidan.
Slidan före mens är olik slidan under mens: Under mensdagarna så är den betydligt slappare och halare än annars. Vissa har dessutom svårt att ens få in menskoppen under de dagar som de inte har mens, eftersom slidans muskler då är betydligt mer sammandragna. Eftersom du heller inte får något läckage när du inte har mens, så kan du om du testar innan mens tyvärr heller inte se om menskoppen funkar eller ej.

2. Ta ut koppen var 3–4 timme
I början – under de första perioderna med menskopp – ska du alltid ta ur, tömma och rengöra koppen var 3–4:e timme. Om du vet att du blöder mycket rikligt så behöver du göra det oftare. Då lär du känna din kropp och blödning och vet ungefär hur mycket du blöder och därmed hur ofta just du behöver tömma menskoppen för att den inte ska bli överfull. Det här kan variera inte bara dag för dag, utan också från månad till månad. Under mensperioderna kan du öka ut tiden, när du är säker på hur koppen funkar och att den räcker till för din blödning. Om du är känslig för infektioner, så bör du inte utöka tiden för mycket, utan hålla täta tömningar och skölja av koppen tätare än annars. Du ska aldrig låta en menskopp sitta inne längre än 12 timmar.

3. Sov inte med menskoppen direkt
Inte förrän du är helt säker att koppen funkar för dig ca 8 timmar när du är vaken, så ska du sova med menskoppen. Det är för att undvika att koppen åker inåt och därmed läcker etc och dessutom blir svår att nå – vilket kan vara jobbigt. Så ge dig själv lite tid med det nya med koppen. Det kan ta upp till två, tre månader innan du kommit underfund om allt och därmed kan sova med menskopp.

4. Idrott och träning
Samma gäller här som med sömn: Vänta tills du är helt säker på att menskoppen funkar för dig. Töm alltid menskoppen så nära inpå en fysisk aktivitet som möjligt, för att vara säker på att inte menskoppen blir full/överfull och därför börjar läcka.
När du tränar så använder du sannolikt bäckenbottenmusklerna mer än du gör under övrig tid. Detta kan innebära att menskoppen riskerar att åka ur sitt läge mer än annars, vilket i sig kan innebära läckage. Om du testat menskoppen ett tag, så vet du exakt var menskoppen ska sitta för att inte flyttas, och då blir det heller inte läckage.
Så ge dig själv lite tid med det nya med koppen. Det kan som sagt ta upp till två, tre månader innan du kommit underfund om allt och därmed kan träna med menskopp.

4. Läs, läs, läs
Googla och läs massor om hur det är att ha menskopp – det finns massor av läsning här uppe i huvudmenyn under flikarna “Hjälp” och “Frågor & svar”, men också på övriga webben från användare och menskoppstillverkare.
Ta tid igen att läsa igenom instruktioner för placeringen av koppen, så att du kan klura ut huruvida piggen under koppen ska klippas av eller inte.
Jag har skrivit mycket om placering av menskoppen i bruksanvisningen men också på andra webbsidor, som du behöver läsa för att förstå hur placeringen kan ha betydelse för om det läcker.

Några sidor med mer läsning om placering – läsvärt:
menskoppen.se/faq/problem/klippa-piggen
menskoppen.se/jamen-exakt-var-ska-den-sitta

Kom ihåg: Det tar några mensperioder att komma in i allt det nya. Ha rimliga förväntningar så blir du inte besviken. Det fina är att det är värt det 🙂

Kom också ihåg att du kan kommentera på detta och andra inlägg på menskoppen.se – många läser här och kommentarer från er är ovärderliga!