Du har mens över 400 gånger

Pussy Power menskoppen.se
Du har mens över 400 gånger i livet.
400 gånger!

Menskoppen.se – Pussy PowerDet låter så otroligt mycket, men är beräknat utifrån att vi har mens i 36 år (från 12 år till 48 år, vilket förstås varierar).

Högen med engångsskydd

Nå, när du kommit över den chocken är det dags för nästa: Tänk dig vilken hög med bindor, tamponger, trosskydd som folk därmed använder i några timmar och sedan kastar bort, på ett evigt växande sopberg. I bästa fall, för vissa spolar dessutom ner sina använda tamponger, bindor och trosskydd i toan, vilket kan orsaka stopp eller så hamnar de i kommunens reningsverk och måste rensas ut där.
Tänk dig sedan runtom i världen, där många andra gör samma sak…

Produktion och transporter

För att inte tala om alla förpackningar, plastfodral och klisterremsor som också ska slängas där. Och glöm heller inte de själva produktionen av alla tamponger, bindor, trosskydd, förpackningar etc som ska tillverkas i fabriker och fraktas runt till butiker.

De flesta vet inga alternativ

Den första insikten om att ha mens en gång i månaden i 36 år kan jag ta, men allt det andra är helt galet.
Tyvärr är de flesta svenskar med mens ännu helt ovetande om att menskoppen över huvud taget finns.

Om du går över till menskopp så kommer du att göra stor skillnad – hundratals gånger om.

Användandet av tamponger och bindor

Hur många olika engångsskydd använder du under mensen?
Många gör vår enkät inför sitt första köp av menskopp (enkäten hittar du här). Utan att gå in på för många detaljer om hur många som fyllt i enkäten, så kan jag säga att det är en bra bit över 5 000 personer som hittills gjort den. Jag tycker att det är så pass många som svarat, att jag faktiskt kan dra några slutsatser kring de svar som ni lämnat i enkäten.
Vilket skydd använder du under mensens rikligaste dag?

Engångsskydd under rikligaste dygnet
Kommentar: Egentligen inte så konstiga siffror. Jag kan konstatera att majoriteten av de som svarat använder tampong, jämfört med binda.

Byter du oftare än var fjärde timme?

Byter du binda/tampong oftare än var fjärde timma för att undvika läckage?
Kommentar: Här skickar jag ofta en motfråga om hur ofta folk byter och om de byter för att det läcker eller för säkerhets skull och känna sig fräsch. En majoritet – har tyvärr ingen statistik på det – svarar att de byter för att vara på säkra sidan och för att inte känna sig ofräsch. Så här har vi många som använder tampong och som dessutom byter oftare än de behöver, vilket sannolikt är en anledning till både obalans, svamp och torrhet.

Hur många olika skydd använder du under mensen?

Hur många olika engångsskydd använder du under mensen?
Kommentar: De som använder samma skydd genom hela mensen är inte många. Snarare använder vi två eller flera olika skydd under mensen. Jag tänker att det är både energikrävande och besvärligt att hela tiden behöva planera kring olika skydd. Dessutom kanske vi använder både tampong+trosskydd, så vi kör med dubbla skydd. Även dubbla bindor över natten förekommer.

Om du använt tampong, upplever du obehag eller besvär med det?

Om du använt tampong, upplever du obehag eller besvär med det?
Kommentar: Det här är gissningsvis en av anledningarna till varför folk är nyfikna på menskoppar och gör enkäten, så statistiken säger inte mycket om befolkningen generellt: Den här frågan har en följdfråga, där folk får skriva fritt om vad det är som varit obehagligt. Mer om det i nästa punkt.

Vilket är obehaget med tamponger?

Folks kommentarer om obehag med tamponger
Kommentar: Nästan alla har upplevt torrhet och många svidande, några smärtor i buken. Här får vi komma ihåg att de som gör enkäten sannolikt är mer missnöjda med sina engångsskydd än folk i allmänhet.

Slutlig kommentar

Vi använder alltså ofta tampong, men under mensen så använder vi olika stora skydd och många olika skydd. Jag hoppas att många av de som gör enkäten verkligen går vidare och provar menskopp, så att de kan få ha mens på ett något enklare och mer hälsosamt sätt.

Vill du också prova menskopp – gör enkäten

Det är ett bra sätt att hitta rätt bland de olika alternativ som finns och få en bra start.
Gå till enkäten »

Vem kollar vad mensskydden innehåller? Svar: Ingen.

Tamponer och menskoppar i tidningen Solo

Tamponer och menskoppar i tidningen SoloVem kollar mensskydden? Svaret är enkelt: Ingen.
Det finns ingen myndighet som kontrollerar vad mensskydden innehåller, varken i våra tamponger, bindor eller menskoppar, för den delen. Varken Livsmedelsverket eller Kemikalieinspektionen tycker att det är deras sak.

Den här situationen, vad den innebär och kanske beror på tas upp i tidningen Solos senaste nummer. Vi på menskoppen.se medverkar också. Ett angeläget ämne, tycker vi! Artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

När tidningar hör av sig och ska skriva om mens, så handlar det sällan om så här komplicerade ämnen. Så därför blev jag glad när tidningen Solo hörde av sig och skulle skriva om tamponger och bindor och att folk kanske oroar sig alltmer för att de kan innehålla skadliga ämnen.

Olika synvinklar
Men reportern Katarina Muhr pratade inte bara med oss, utan också med en tampongtillverkare, en professor, gynekolog, barnmorska och anställd på Miljö- och energidepartementet innan hon skrev sin artikel. Resultatet blev en text som belyser situationen från fler håll, som en bra artikel ofta gör.

Mycket att läsa
Artikeln avhandlar bland annat situationen med giftlarm i tamponger fast tampongtillverkaren säger att inte många oroar sig så mycket för tampongernas innehåll (!), att tamponger suger upp för bra och lämnar fiberrester i slidan, att vi använder tamponger fast vi inte har mens, om varför jag tycker menskoppar (så klart) är bättre , om S-politiker som lämnat in motion för att skärpa lagstiftningen kring dokumentation av innehåll. (Motionen avslogs.)

Solo-artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

Karin skrev ett brev till Menskoppen.se

För snart ett år sedan kom ett brev från Karin, som ville lyfta fram följande argument som gjorde att hon gick över till menskopp.  Jag tycker att hennes lista är så bra, så jag publicerar det igen på nya webbplatsen:

”Tamponger skadar underlivet och ökar risken för vaginism/vestibulit!

Bindor gör samma sak eftersom de motverkar att underlivet hålls luftigt!

Tamponger och bindor ökar risken för svampinfektioner som när dom väl börjat kommer återkommnde och i sin tur kan leda till vestibulit.

Tamponger och bindor är fruktansvärt obekvämt och känns osäkert!

Med menskopp har du inga av dessa risker! Vi förtjänar ett svamp- och smärtfritt sexliv! Yeah!”

Tack igen, Karin – och alla andra som mailar in och kommenterar här på webben. Tillsammans kan vi få ännu fler att upptäcka ett bättre alternativ till engångsskydd.

Tonåring och mensskydd – förr och nu

Jag har ganska vaga minnen om hur det var att vara tonåring, mer än att jag minns mina bekymmer över att jag var rundare än genomsnittet. Jag fick på omvägar höra att jag kallades ”köttbullen” och jag hade svårt att hitta kläder i min storlek – jättejobbigt var det, förstås. Kroppskomplexet finns kvar än i dag, även om jag har en bättre självkänsla, som formats av hur jag påverkats även av händelser senare i livet.

Bygga självbild på 1970-talet
Det är ganska givet att redan på 70-talet, när jag växte upp, hade omgivningen ett stort inflytande.
Då – när det fanns bara två tv-kanaler i Sverige, några få ungdoms-magasin och väldigt sällan utomhusreklam i alla fall i Bollnäs, där jag växte upp – så hade vi ändå stora möjligheter att bygga upp sin egen självbild med mindre yttre påverkan – främst kompisarnas handlande och åsikter hade stor betydelse. Föräldrar och syskon spelade förmodligen lika stor roll då som nu, eftersom den egna familjekulturen blir norm , fast vi i dag har större tillgång till andras familjekulturer via exempelvis bloggar och forum på nätet.

Bygga självbild på 2010-talet
Det är svårt att tänka sig att en som  tonåring i dag i Sverige kan bygga upp sin egen ”oförstörda” självbild som kommer inifrån, om ni förstår vad jag menar.
Alltså, att en kan stärkas i sitt eget jag, utan att hela tiden fundera över om en har ”rätt”. Vi jämför oss inte bara med sina föräldrar, syskon och kompisar, utan med de som syns i tv, tidningar, på nätet och stora bloggar – och vi vet väl alla vilka som lyfts fram där…?
Även om jag som vuxen är medvetet om detta, så är det till och med för oss svårt att värja sig. Alla bilder och åsikter formligen väller över oss.
Bara de riktigt starka individerna kan värja sig och utvecklas någorlunda utan att känna att jag behöver jämföra mig med andra – och sådana starka människor finns förhoppningsvis i alla åldersgrupper.

Mensen kom på 1970-talet
När mensen kom i 12-årsåldern tyckte jag att det var väldigt jobbigt. Jag hade nog gärna kunnat vara barn ett tag till, och motvilligt berättade jag för mamma sent den dagen att ”jag nog hade fått mens”. Innerst inne så hoppades jag att det inte var så.
Men visst var det så, och till affären bar det av för att inhandlas både stora bindepaket och lite mindre tampongpaket en masse. Tampongerna fick vänta länge än, medan bindorna klistrades fast på rad (jag ville inte att det skulle läcka ut någonstans!) i trosorna. På den här tiden hade jag även tandställning (japp, det också – ”köttbullen med räls”) vilket gjorde att jag ofta låg i tandläkarstolen mitt på skoldagen och då hade jag verkligen bullat upp med massor av bindor för att inte dyka upp i skolan med en fläck bak på rumpan efteråt.

Bilden av mens i dag
I dag kan jag le åt det, eftersom saker som jag upplevt efter det här har varit jobbigare och trivsammare än detta. Men känslan som byggdes upp redan då finns kvar: Mensen är något som vi inte gärna vill ska synas. ”Ju mindre den är – desto bättre.”
Känner du igen dig?
Även innan reklamen blev industri, under första halvan av 1900-talet, hade vi mens. Innan 1950–60-talen talade vi i det offentliga samtalet inte gärna om mens eller något annat som hade med våra kön att göra.
Men när företag insåg att det fanns massor av pengar att tjäna på mens och mensskydd så satsade de förstås inte på ett skydd som behövs köpas sällan (menskoppen fanns redan då) och som därför innebär att kunden sällan köper. Nej, de atsar förstås på något som behöver köpas nytt varje månad (ja, ni vet vad).
I gamla annonser för mensskydd är det ungefär samma budskap: ”Den som har mens är smutsig, mensblod är blått, mensen ska stoppas undan/kastas bort.”
Så där står en med sina blodiga lakan och tänker att ”det hade nog funkat bättre om jag använt Ålbläjs Ultra Pro Comfort Night Protection” istället.
För binda eller tampong är de anda alternativen som jag känner till!

Bilden av mens i morgon
I takt med att medielandskapet ritas om,  så får du och jag makten att påverka vår bild av mens och den egna kroppen. Fler förebilder kan ta plats.
För 15 år sedan hade jag som menskopps-företagare inte en chans att berätta för andra om menskoppar eftersom menskopparna inte är någon guldkalv som engångsskydd är. Nu kan vi blogga om mens någorlunda öppet, vara ärliga och på det sättet påverka andra. Det är inte annonsörerna eller medieföretagen som har hela makten.
Med tiden kommer fler att veta att det finns fler alternativ att räkna med på menskyddsmarknaden, och eftersom vi själva som nöjda användare har större möjlighet att påverka så kommer det vi själva säger att vara långt mer värt än en kostsam tv-kampanj med radiobilar i en pappersprodukt, som egentligen har mycket lite med mens att göra.

Så utöva nu din egen påverkansmakt och skriv om din mens och mensskydd!