Nästa tabu?

Är bajs sista tabu efter mens? Om mensmage
Är ämnena mens och menskoppar inte längre tabu i Sverige?
Jag börjar faktiskt tro att det är så, att alla vi som kämpat i ett drygt decennium för att rött mensblod ska få synas och ta plats (eftersom halva befolkningen har mens!) har gjort skillnad. Bra jobbat alla!

Men nu när menskoppar faktiskt är något som de allra flesta – åtminstone yngre svenskar – känner till och många testar för första gången, så inser jag att det hänt mycket sedan 2008 när jag startade min verksamhet kring menskopp. Jag bjöd då in till ett gratismöte med information om menskoppar. Ingen kom! Jag ler idag när jag tänker tillbaka på det här, för jag är säker på att åtminstone några skulle komma om jag arrangerade ett sånt informationsmöte idag … Sedan dess har jag ombetts att hålla en rad föredrag om menskoppar för skolklasser, skolsköterskor och gynekologstudenter m.fl. Menskoppar har med tiden blivit etablerade i vårt land och mensen har offentligt få ta allt större plats som en naturlig del av livet – som det ska vara.

När vi inte får svar på våra frågor
Ett av de mest besökta och kommenterade inlägg på vår blogg är texten om mensmage, alltså att tarmrörelser och avföring under mens förändras för många. Vissa blir lösa i magen och har diarré, medan andra blir förstoppade. Det märks att mensmage är något som inte ofta diskuteras bland vänner eller kanske till och med inte ens när vi besöker barnmorska/ungdomsmottagning. Bland kommentarerna skriver många och vittnar om dessa besvär, och berättar att de hittat till inlägget genom att googla om bajs.

Är bajs nästa tabu som ska brytas?
Då är det dags att börja prata om det!
Kommentera du också »

Photo by Mitchell Orr on Unsplash

Motion om gratis mensskydd

motion-mensskydd menskoppen.se

Fyra socialdemokratiska riksdagsledamöter har lämnat in en motion till riksdagen om att mensskydd – även menskoppar – ska finnas gratis på t. ex. ungdomsmottagningar.

De menar att gratis mensskydd är en jämlikhetsfråga och något som skulle ge en tydlig signal från samhället alla ska ha samma ekonomiska förutsättningar:

”Det finns olika sorters mensskydd med olika upptagningsförmågor t.ex bindor och tamponger. Ett annat alternativ kan vara att prova att använda menskopp. Menskoppen suger fast mot slidväggarna, vilket minskar risken för läckage om den sitter rätt. Det skulle vara till stor fördel om mensskydden fanns för gratis utdelning på ungdomsmottagningar, hos skolsköterskan eller hos idrottsklubben. Det skulle innebära en större jämlikhet och ge en tydlig signal från samhället att flickor och kvinnor ska ha samma ekonomiska förutsättningar som killar och män.”

Läs hela motionen här: data.riksdagen.se/fil/E59BD4C5-81BA-458B-8585-3BAE706746C6

Hotet om kemikalier i mensskydd – vett och sans, tack!

Stora Fleurcup och en supertampong

Under det senaste halvåret så har kemikalie-debatten kring mensskydd på allvar blossat upp i Sverige – igen. Och pajkastningen är igång – igen. Även i min menskopps-bransch så kastas pajerna hejvilt; ”Tamponger är farliga – menskoppar är bäst!”

Jag tar starkt avstånd från det här uppiskade debattklimatet. Det finns (som alltid) inget mensskydd som är bättre än alla andra, vi är alla olika och det är bra att olika alternativ finns. Vi ska förstås kunna kräva att någon granskar att de produkter som vi väljer att använda när vi har mens. En sådan granskning kommer nu att ske – så det finns ingen anledning till panik.

Bakgrund: Tidigare i år (februari–mars 2016) beslutade Kemikalieinspektionen att under 2017 ta upp frågan om granskning av vilka ämnen som mensskydd innehåller – även menskoppar – för att se om något/några mensskydd är farliga för oss att använda. Det var efter att Sveriges Konsumenter krävt en tillsyn (läs mer här). Vi på menskoppen.se har varit i kontakt med Kemikalieinspektionen, som har uttryckt att de verkligen kommer att arbeta vidare med frågan.

Viktigare frågeställningar
Mensskyddens innehåll och vilka konsekvenser dessa eventuellt kan ha för vår hälsa är redan på väg att kartläggas – det finns alltså ingen anledning till hysteri.
Jag tycker inte att vi i menskoppsbranschen ska ägna oss åt s.k. ”fearmongering”, som på svenska betyder ungefär att vi avsiktligt använder oss av skrämseltaktik för att uppnå våra egna mål. För om vi gör det, så är vi inte bättre än företagen som tillverkar tamponger och bindor, som i alla tider spelat på användarnas rädsla för att uppfattas som ”orena” eller ”ofräscha” för att de har mens.

Nej, jag föreslår att det är bättre att i lugn och ro fokusera på att förbättra i framtiden, och ställa frågor som till exempel:

  • hur ska kontrollerna av mensskydd genomföras så att de blir så heltäckande och bra som möjligt?
  • hur ska vi i Sverige kunna reglera försäljningen av produkter som tillverkas i andra länder men som säljs här (internethandel, anyone?)?
  • hur ska vi som menskoppstillverkare kunna ställa krav på våra underleverantörer, som förser oss med grundmaterialet till kopparna?
  • hur ska vi som tillverkare kunna bevisa för konsumenten att våra produkter uppfyller de av myndigheterna fastställda kraven?

Menskoppar i USA
Som jämförelse kan berättas att amerikanska FDA (Food and Drug Administration, ungefär som om Livsmedels- och Läkemedelsverket slogs ihop) handlägger ansökningar från menskoppsföretag som vill sälja på amerikanska marknaden. Där kostar en ”granskning” och godkännande ca 40 000 kronor och innebär ingen testning alls av materialet. Varken material eller koppar testas alltså, utan har du ett material som på papperet inte innehåller några farliga ämnen, så blir du godkänd om du betalar avgiften. Ett FDA-godkännande innebär alltså inte att din kopp är bättre än andra, utan att du haft råd att registrera materialet i din produkt i USA. Bra för USA – inte särskilt bra för konsumenten, alltså. Ett ”FDA approval” som vi ser på menskoppsförpackningar idag är alltså ingen garanti för att produkten är bra eller att den är säker att använda, utan att tillverkaren godkänts att sälja produkten på amerikanska marknaden.

Låt inte pengar styra
Min förhoppning är att svenska myndigheter kommer att ha fokus på användarens bästa, och att inte företagens avgifter för kontroll kommer att styra. För om det blir så att pengar kommer att kunna köpa certifikat/bevis, så vet vi vilka som kommer att ha råd att bevisa att deras produkter är bra. Vi inom menskoppsbranschen har väldigt små ekonomiska muskler jämfört med de stora multinationella hygienkoncernerna, som tillverkar engångs-mensskydd som säljs över hela världen.
Att använda sig av ett opartiskt testlabb som granskar produkterna över tid vore det allra bästa. Men vem ska betala? Jag hoppas att inte pengarna denna gång får styra, utan att vi öppnar för alternativ som faktiskt kan visa sig bra för användaren och samhället på sikt, som till exempel menskoppar (som med sin avsaknad av sopor borde vara fördelaktigare för samhällsmiljön i stort).

Smutsig menskopps-bransch
Idag tillverkas menskoppar runtom i världen av material som sannolikt inte är de allra bästa avseende de ämnen som de innehåller. Menskopps-företag utmålar sina koppar som ”miljövänliga” eller till och med ”ekologiska/organiska” (läs mer om det här) när de istället tillverkas i Kina till ett mycket lågt pris. Jag välkomnar verkligen en opartisk granskning även av dessa produkter.

Tampong-shaming
Som avslutning vill jag betona att jag tar avstånd från den smutskastning, eller ”shamingen” som pågår mot tamponger. Efter att ha arbetat länge med menskoppar så vet jag att inte alla kan – eller vill, för den delen – använda menskoppar. Vi måste vara fria att göra som vi vill och vara de vi är, utan att behöva förklara eller försvara varför. Den här irriterande ”vi som använder menskopp och är duktigare än andra”-inställningen gör ingen nytta för någon. Min vision är och har alltid varit att ge så bra information som möjligt om menskoppar, så att alla vet att menskoppar finns och sedan kan bestämma om det är något för dem eller inte.

Annelie, menskoppen.se
Annelie Svensson

Ägare Svenska Menskoppen AB

Läs mer om mensskyddens historia här »
Tidningen Solo skrev om avsaknaden av granskning av mensskydd redan 2015, och vi intervjuades – läs mer om det här »
Är menskoppen ekologisk? »
Nej, ingen menskopp passar alla »

 


På menskoppen.se använder vi inte ett könat språk. Alla som menstruerar är välkomna hit!

Ökar menskoppen konsumtionen?

Samma menskopp – tre olika varianter, vår egen svenska menskopp

I dagarna läser jag ett debattinlägg som bl a anklagar menskoppsbranschen att bli en del av det som vi egentligen borde stå utanför: Att det går att tjäna pengar på menskoppar, och att möjligheten att tjäna pengar på dem kan medföra att grundläggande fördelar som miljövänlighet och tillgängligheten till menskoppar för många som inte har råd försvinner.

Debattinlägget berör mer övergripande ämnet att miljö, klass och feminism hänger ihop.
Läs hela debattinlägget här »

Kom nu ihåg att jag lever på att sälja menskoppar, så jag är ju i allra högsta grad en del av detta – vilket är bra att bära med sig när du läser det som jag skriver 🙂

Kritik
Kritikern i inlägget menar bl a att menskoppar är för dyra (och att det leder till att vi istället köper engångsskyddet som ändå är billigare för stunden), och att det har skapats ett konstgjort behov av många olika storlekar och varianter. Nu skriver samma person också att menskoppar nyligen kommit till Sverige, vilket ju inte är riktigt (läs mer om historien här).
Sammantaget leder menskoppssituationen till att endast ett fåtal har råd att vara miljömedvetna när de väljer mensskydd, tycker skribenten.

Tankar
Jag tycker det är intressant att dessa reaktioner mot menskoppar kommer nu, i takt med att menskoppar blir mer kända i Sverige och fler jobbar med dem. Det är en naturlig del av utvecklingen och det är intressant för mig att se hur vi i branschen tacklar diskussionen.
Är kritiken befogad? Ja, till viss del kan jag tycka det.

Olika företagsmodeller – även för menskoppar
I denna relativt unga bransch som menskoppar är, så finns det i Sverige flera olika typer av företag:

  • Tillverkar och säljer själva menskoppar till kund/användare – inget återförsäljarled (som vi)
  • Tillverkar och säljer själva menskoppar till kund/användare samtidigt som de har återförsäljare
  • Tillverkar menskoppar för att sälja vidare till återförsäljare som sedan står för kontakt med kund/användare
  • De som köper/säljer menskoppar som en del av ett större sortiment av t ex hälsokost eller sexleksaker (båda är vanliga)
  • Övriga som t ex importerar billigare menskoppar från ffa Asien och säljer småskaligt på fynd- och auktionssajter.

Sälja själv eller låta andra göra det?
Jag kan tycka att ju längre ifrån användaren som tillverkaren kommer, desto mer anonymiserad och måhända objektifierad blir användaren. Vi har jobbat sedan 2008 med att sälja andras menskoppar (som återförsäljare) men under 2015 tog vi steget att tillverka en egen menskopp som vi sedan dess säljer vid sidan av de andra menskopparna. Under 2016 kommer vi att ytterligare utveckla vårt eget sortiment för att vi ser att det finns ett behov (mer om det nedan).
Vi har dock valt att inte sälja våra menskoppar via återförsäljare. Det är ett ganska enkelt beslut, av två anledningar, eftersom vi har sett att direktkontakten med användarna ger oss ovärderlig kunskap om menskoppsanvändande (både problem och lösningar) men också för att det kostar väldigt mycket pengar att säkerställa att de som ska sälja våra menskoppar har kunskapen att ge användarna hjälp och råd. Det är dessutom idag med teknikens hjälp möjligt att enkelt hjälpa många användare direkt, oavsett var i världen de finns och helt utesluta återförsäljare. Fördelarna med att ha återförsäljare – att tjäna större summor pengar på kort tid – går helt bort om det innebär att direktkontakten med kunden försvinner, tycker jag.
Vi har sett med egna ögon under de år som vi jobbat med menskoppar, att företag som säljer brett till många på webben, via återförsäljare och i apotekskedjor ofta missar att ge användarna bra information om hur menskoppar funkar. Ibland så köper folk menskoppar som inte ens passar deras förutsättningar – och då är pengarna definitivt kastade i sjön och motverkar hela idén med menskoppar.

”Välja menskopp som en hamburgermeny”
Alla menskoppar passar inte alla kroppar – det kan många skriva under på (och som jag skrivit om tidigare här) och anledningen är att allas förutsättningar är olika och att våra förutsättningar dessutom ändras över tid. En menskopp som passar bra under några år kan komma att bytas till en mindre/större/längre/kortare när vi får ett framfall eller vi börjar blöda mindre rikligt eller mer sparsamt än tidigare. Så ja, till viss del behövs alternativ, om jag inte själv trodde det så skulle jag inte tillverka egna. Men mitt fokus har varit att se vilka menskoppar som fattas idag och sedan tillverka de menskoppar som inte finns, för att kunna hjälpa de som idag har svårt att hitta en menskopp som passar. Att ”bara” presentera ett nytt snarlikt märke på marknaden har inte varit intressant för mig.

Konsumtion kring menskoppar och tillbehör
Flera inslag kring menskoppar kan kritiseras för att vara avsteg från den grundläggande idén om menskoppar som spreds under 70- och 80-talen; att vi med ett enda skydd kunde välja bort alla andra produkter som begränsar oss t ex ekonomiskt och låta oss vara helt självgående i 10 år. Men idag finns på marknaden även:

  • Menskoppar som enligt tillverkaren ska bytas ut efter ett år och en ny ska köpas
  • Särskilda produkter som ”menskopps-tvål” eller ”menskopps-våtservetter/wipes”
  • Köp 2 – betala för 1
  • Menskoppar i många olika färger

Kommentarer till punkterna: Menskoppar som ska bytas efter ett år är i vissa fall tillverkade av enklare material som därmed också är billigare, vilket sannolikt är ett försök att introducera en billigare väg till menskoppar, för den som inte har råd med ordinarie pris. Jag kan fundera vilken typ av material det är, och varför det inte kan användas i koppar som är säkra över lång tid. Det känns som om något inte stämmer, eftersom menskoppars material oftast är mycket tåliga (framför allt för din säkerhet).
Att vi skulle behöva ha särskilda tvålar eller våtservetter för att använda menskopp i Sverige är helt osant. Om du har tillgång till rent kranvatten – som vi för det mesta har här i Sverige – så behöver vi inte dessa produkter (läs mer om rengöring här).
Att vi ibland behöver ha två olika menskoppar är faktiskt sant. Våra behov kan skifta under månaden från att blöda väldigt rikligt till mycket sparsamt och en stor kopp som funkar bra på rikliga dagar kan få svårt att sitta bra under sparsamma dagar. Men det är inte så för alla! Så att börja med att köpa två koppar direkt är inte att rekommendera. Börja istället med en kopp som kan funka under mensens flesta dagar och se hur det funkar. Om du med tiden känner att du behöver ytterligare en menskopp för att den första blir full för fort eller att den flyttar på sig på rikligare dagar, så köper du en större för att växla mellan de två.
Olika färger – det här är den svåraste frågan, tycker jag personligen. Jag vet att många vill ha en färg på sin menskopp och under de här åren har lila och blå varit de mest populära. När vi har använt menskopp i några år, så vet vi att de flesta menskoppar blir missfärgade ganska snart, och att det är lättare att se när det är dags att göra ren en menskopp med t ex den mjuk svamp om koppen inte har en färg, särskilt i en mörkare nyans. Men det finns absolut en efterfrågan på färgade menskoppar och dessvärre företag som gjort vecko-pack i sju olika färger för veckans alla dagar – vilket vi naturligtvis är många som ställer oss tveksamma till. Det händer att jag får frågor om vilka färgade menskoppar som kan passa folk för att de absolut inte vill ha en ofärgad, och det kan jag tycka är att börja i fel ände. Koppen funkar inte bättre för att den har en färg.

Annelie Svensson
Svenska Menskoppen AB

Vad tycker du om det du läst – kommentera gärna!

Det är vad det heter: Mens

Eufemism - menskoppen.se

Jag har aldrig gillat omskrivningar. Tyvärr stöter jag på sådana väldigt ofta eftersom jag jobbat med mens och menskoppar i snart åtta år.

Ett finare ord för omskrivningar är ”eufemismer”.
Även i menskopps-branschen är sådana tyvärr vanliga. Vissa kallar menskopparna för m-kopp. Andra månadskopp. I England och USA används varumärkenas namn istället för ”menstrual cups”.

Jag tycker det är inte bara ett slöseri med tid, utan också ett svek mot oss själva. Jag menar, om vi som har mens inte kan säga ordet ”mens” till varandra – hur ska vi då kunna prata öppet om de tabun som finns kring det?
Så länge vi använder de här omskrivningarna så bidrar vi till att tabubelägga ämnet.

Mens. Det är vad det heter – varken mer eller mindre.

Fördomar eller sanningar om menskoppar

Fördomar eller sanningar om menskopp på Facebook
Många följare på Facebook delade nyligen med sig av fördomar som de själva hade innan de testade menskopp. Vad handlade tankarna om innan de tog steget? Här är några exempel:


• Svår att sätta in och ta ut
• Menskoppen känns
• Menskoppen är stor
• Det gör ont
• Menskoppen fastnar
• Det läcker
• Det är krångligt
• Blodigare

Deras kommentarer sammanfattar faktiskt de ämnen som jag oftast får frågor om när jag berättar att jag jobbar med menskoppar.

Är det bara fördomar – eller sanningar?

Det finns förstås inga svar som gäller för alla människor. Men generellt så kan sägas att visst, det kan ta ett tag innan du kommer in i det nya med menskopp, men det gäller ju för allt nytt som du provar.
När du väl hittat rätt för dig, så upplever nog de flesta att det är smidigare med menskopp.

Under flikarna ”Hjälp” och ”Vanliga frågor & svar” uppe i huvudmenyn finns många sidor på ämnen som isättande, uttagande, om menskoppen fastnar etc – vi hoppas att det kan ge dig lite kunskap på vägen när du ska testa dig fram till vad som passar dig.

Argumenten för menskopp

Påse Pussy Power menskoppen.se - Vit
    • Skonsam mot kroppen

      Eftersom menskoppen är gjord av TPE eller silikon, så slipper du uttorkande bomull-, pappersmasse-, rayonskydd som tamponger som svider när du sätter in och till och med tar ut dem, eller täta plastskydd som bindor och trosskydd.
      Manskopparnas material har minimal grogrund för bakterier, vilket gör det svårt för svamp att få fäste. Många med svampbesvär blir helt fria efter en tid med menskopp, när slidans naturliga miljö hunnit återhämta sig.

Påse Pussy Power menskoppen.se - Vit

  • Underlättar mensperioderna

    Med menskoppen i väskan så har du alltid skyddet med dig, oavsett om mensen kommer oväntat. Eftersom menskoppen inte suger upp vätska, kan du använda den även vid flytningar och när du vet att mensen är på g.
    Du behöver dessutom inte göra dig av med papper, remsor, plast, använda tamponger eller bindor etc när du använder menskoppen. Du tömmer ut mensblodet, gör rent och stoppar in igen.

  • Belastar miljön mindre

    Nu kan du bidra till en bättre miljö genom att aldrig mer köpa engångs-mensskydd som medför stora mängder avfall (själva bindan/tampongen/trosskyddet, plasthöljen, omslag, informationsmaterial som följer med förpackningarna och själva förpackningarna).

  • Ekonomisk

    300 spänn för upp till 10 års mensskydd. Eftersom vi har mens ca 500 gånger i livet så lägger vi en stor del av våra pengar på tamponger, bindor och trosskydd. Mensskyddsindustrin är sannolikt mycket lönsam. Bestäm själv om du vill fortsätta att stödja den.

 

Andra tankar

Det finns många fler argument, som vi får mail om och såna som du hittar i kommentarerna på våra sidor här på menskoppen.se. Sådana argument kan vara att menskoppen gjort att användarna upplever att de fått större kunskap om sin egen kropp och slida, hur mensen funkar etc. Andra uppskattar att de kan bada på sommaren utan att behöva anpassa bad efter mensen. Men det finns många som tröttnat på hur vi själva och mens framställs i reklam, även om det verkar som om företagen som tillverkar bindor och tamponger förstått att det behövs nytänkande när det gäller detta.
Kom ihåg att du kan läsa många vanliga frågor och svar under flikarna Hjälp och Frågor & svar fliken uppe i huvudmenyn.

Det finns några motargument till menskopp som skeptiker ofta återkommer till:

”Det måste vara så meckigt och kladdigt!”
Nej, livet med menskopp är betydligt mindre meckigt jämfört med innan, när tamponger ska öppnas, sättas in och – inte minst tas ut – och kastas på lämpligt ställe. Snörena är ofta kladdiga och en tränad menskopps-användare får sannolikt mindre kroppskontakt med blod – om det nu skulle vara så farligt.

”Jag hatar ordet ”menskopp” – bara det gör att jag avstår!”
Om du känner att menskopp inte är din grej för att ordet skulle vara äckligt, så är det så.
Men att byta ord på något som ute världen redan kallas för ”menstrual cup” eller ”copa menstrual” verkar ju väldigt onödigt, omständligt och som om vi skäms för att säga vad det är. Därför kallar vi menskoppen för vad det är. Varför skulle vi inte göra det?
Observera att ”menskopp” eller ”menskoppen” inte är ett namn, det är en benämning för produkter som har namn som Femmecup eller några av de 50 andra märken som finns.

Vad tycker du?

Det här är de viktigaste argumenten i vår mening. Vad tycker du om saken? Kommentera gärna!

Vem kollar vad mensskydden innehåller? Svar: Ingen.

Tamponer och menskoppar i tidningen Solo

Tamponer och menskoppar i tidningen SoloVem kollar mensskydden? Svaret är enkelt: Ingen.
Det finns ingen myndighet som kontrollerar vad mensskydden innehåller, varken i våra tamponger, bindor eller menskoppar, för den delen. Varken Livsmedelsverket eller Kemikalieinspektionen tycker att det är deras sak.

Den här situationen, vad den innebär och kanske beror på tas upp i tidningen Solos senaste nummer. Vi på menskoppen.se medverkar också. Ett angeläget ämne, tycker vi! Artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

När tidningar hör av sig och ska skriva om mens, så handlar det sällan om så här komplicerade ämnen. Så därför blev jag glad när tidningen Solo hörde av sig och skulle skriva om tamponger och bindor och att folk kanske oroar sig alltmer för att de kan innehålla skadliga ämnen.

Olika synvinklar
Men reportern Katarina Muhr pratade inte bara med oss, utan också med en tampongtillverkare, en professor, gynekolog, barnmorska och anställd på Miljö- och energidepartementet innan hon skrev sin artikel. Resultatet blev en text som belyser situationen från fler håll, som en bra artikel ofta gör.

Mycket att läsa
Artikeln avhandlar bland annat situationen med giftlarm i tamponger fast tampongtillverkaren säger att inte många oroar sig så mycket för tampongernas innehåll (!), att tamponger suger upp för bra och lämnar fiberrester i slidan, att vi använder tamponger fast vi inte har mens, om varför jag tycker menskoppar (så klart) är bättre , om S-politiker som lämnat in motion för att skärpa lagstiftningen kring dokumentation av innehåll. (Motionen avslogs.)

Solo-artikeln finns tyvärr inte att läsa på webben, utan finns bara i papperstidningen.

Menskoppar i radio – överraskning i SR:s rimstuga

Uppesittarkväll i P4

Rimstuga i P4s uppesittarkväll med Magnus Uggla: Malin Karlsson ringer in och vill ha ett rim på en julklapp, nämligen en menskopp till syrran.
Tack vare Malin Karlsson fick där och då tusentals svenskar reda på att menskoppar finns.
”Låter toppen” säger Uggla och panelen i studion levererar bra rim.

Lyssna på P4:s rimstuga i Ugglas uppesittarkväll
Lyssna ca 1 tim 32 min in i programmet:
sverigesradio.se/sida/avsnitt/300991?programid=3915 »

Menskoppen i Aftonbladet

Artikel om menskoppar i Aftonbladet och intervju med migEtt av menskopparnas största problem är att de flesta människor inte känner till att de finns.
Därför blev jag extra glad när en av Aftonbladets reportrar kontaktade mig för att kunna intervjua någon användare.
Jag förstod att det skulle leda till att fler – för första gången – skulle få veta att menskoppar finns.

Så i dag publicerades artikeln, som även innehåller lite material från en intervju med mig. Men mest så fokuserar den – så klart – på en användare av menskopp.
Jag hoppas det kan avdramatisera lite kring menskoppar och ta bort myten kring den om att den skulle vara svårare eller meckigare att använda. Vi som provat vet att det är precis tvärtom 🙂

Många mail
Många har mailat och frågat om råd i dag, och jag är säker på att det är för att de som många andra fått upp ögonen för att det finns ett bättre alternativ. Hoppas!

Tack till alla på vår Facebooksida som kontaktade reportern för att berätta sin historia – tydligen var det många. Jag är inte förvånad 🙂

Länk till artikeln (öppnas i nytt fönster):
www.aftonbladet.se/wendela/article17189025.ab

Varför äcklas vi av egna kroppen?

Den här frågan har jag ställt mig många gånger.
Och vad säger det om hur vi ser på våra egna kroppar?

Om detta skrev krönikören Fridah Jönsson i Metro för ett tag sedan (www.metro.se/kolumner/varfor-ar-det-tjejerna-som-blir-acklade-av-mens/EVHkcc!wcdF4Skz7s2c2), eftersom reaktionerna från gymnasieeleverna hade varit att rött blod i reklam skulle vara obehagligt att se på.

Det onämnbara
Att vi säger en sak i grupp och kanske egentligen tycker en annan kan få konsekvenser i just tonåren: Om reaktionen i en klass blir ”ouää” om vi pratar om det här – hur tror vi själva att de borde vara?
Ungefär samma reaktion kopplar jag till onani. Det Onämnbara. Det förekommer icke.
Ett annat tabuämne för vissa av oss är väl dessutom att bajsa? För ni läsare vet väl att alla människor bajsar? 🙂

Nä, om vi ska komma någonstans här i världen så måste vi ta avstånd från allt det som skalar av oss till någon slags tomögda skyltdockor som varken har rött blod, onanerar eller bajsar. För varje gång vi förminskar oss själva genom att föra skyltdocke-bilden vidare till en kompis, så tar vi ett steg bort från det naturliga.

Menskoppen ut ur garderoben

Inte måste väl koppen gömmas undan i skåp, lådor och mörka vrår?
Nu finns en liten tetra som kan stå själv och glänsa – den pryder sin plats i alla svenska badrum.

De snygga och funktionella bomulls-tetrorna som vi säljer i vår shop är designade och sydda av Maria Jönsson under hennes eget märke Tolla.

Så låt menskoppen få en mer framskjuten position i ditt hem! Om du har tur, så kanske någon frågar varför tetran står där.
Om inte annat så lär dina skåpsnokande vänner och släktingar få en oväntad upplevelse 🙂

Gott nytt menskoppsår!  Se alla bra alternativ för förvaring av din menskopp här »

Tetror – nu i webbshopen

Alla gillar inte menskoppen

Det är lätt att bli frälst när vi upptäcker menskoppen.
Vi får många spontan-mail från folk som – utan att överdriva – är lyriska.

Många av dem är dessutom upprörda över att de inte tidigare fått höra talas om menskoppen hos skolsköterskan, på ungdomsmottagningen eller mödravårdscentralen.
Mer om det har jag tidigare skrivit om här: menskoppen.se/?p=1058

”Menskopps-korståget”
Flera av de som skriver till oss, och säkert många andra nöjda menskopps-användare, går ut på ett slags ”menskopps-korståg”, där de uppfyllda av denna fantastiska upptäckt, prisar dess förträfflighet i alla möjliga sammanhang – både i mötet med människor och på bloggar och i kommentarstrådar.

Motreaktioner
Detta kan leda till misstänksamhet, och i vissa fall tvärtom-reaktioner, som förstås blir allt vanligare i takt med att menskoppsanvändandet blir mer utbrett.
Jag vill mana till eftertanke; Alla kommer förstås inte att gå över till menskopp, för tanken på menskopp tilltalar inte alla som menstruerar. Det finns inga patentlösningar när det gäller oss människor – inte ens när det gäller menskoppar.

Låt alla själva ta ställning
Mitt primära syfte med den här webbplatsen och min verksamhet är att öka kännedom om att det finns menskoppar, så att var och en kan ta sig en funderare på om det är nåt för dem eller inte.

Mitt direkta råd till dig som älskar menskoppen och vill att alla andra ska göra det också; tala och skriv om den när du vill, men kom ihåg att inte alla kommer att älska den som du.