”Byt namn på menskoppen”

Det kom ett engagerat brev från en kund som tycker att menskoppen är fantastisk, men att det är svårt att berätta om den när den heter något så äckligt som ”menskopp”. Alla skribentens vänner tycker att bara namnet avskräcker!

Så här svarade jag:

Hej och tack för ditt entusiastiska mail!

De allra flesta går ju igenom den här reaktionen som du har – jag med en gång i tiden, faktiskt.

Det finns så klart inga klara svar på vad som är rätt och fel och det är givetvis upp till varje enskild företagare att bestämma vad de kallar sina produkter. Menskoppen är ju heller inget namn, det är en generisk benämning av en produkt som exvis kaffe, tandkräm, stol etc. Sedan finns det varumärken/brands som DivaCup, Mooncup, Femmecup etc (som Gevalia, Colgate etc).

Personligen stör jag mig på omskrivningar av ”negativt laddade” ord som exempelvis ”lokalvårdare” istället för ”städare”, eller för den delen m-kopp istället för menskopp.

Intressant är att du nämner PR-, eller kanske snarare marknadsföringsperspektivet, eftersom det är precis inom det området som jag egentligen är yrkesverksam.

Jag driver menskoppsföretaget vid sidan av mitt ”riktiga” jobb på en kommunikationsbyrå, och just marknadsföringsperspektivet var en av anledningarna som jag bestämde mig för att starta menskoppsföretaget (förutom att jag älskade produkterna, så klart):

Hur kan vi marknadsföra och sälja produkter som utmanar hela vår föreställningsvärld, synen på våra kroppar och kanske dessutom påverka kulturen till en mer sund syn på våra kroppar?

I mitt arbete på byrån arbetar jag mycket med kommunikation på webben på uppdrag av mina kunder och därför brinner jag extra mycket för möjligheterna att kommunicera på webben; Jag är övertygad om att menskoppen inte skulle haft en chans att slå igenom för 10-15 år sedan, men nu när öppenhet/transparens och konsumentens makt går hand i hand, så kan vi faktiskt kalla saker vid dess rätta namn.

Folk föredrar i dag att få alla kort på bordet istället för en friserad verklighet, vilket det är om en sak heter en sak och vi kallar den något annat. Ordet menskopp finns redan, och de som kallar det för något annat är bara förlorare i mina ögon. Jag ska förklara varför:
Med tiden, när fler hör talas om den och chockats färdigt, så kommer ordet att förlora sin laddning. Det är alltid så när nya ord kommer in i språket och med tiden avdramatiseras. Min förhoppning och tro är att samma sak kommer att hända med menskoppar, men så klart kommer det att ta tid och vi är alla del av den utvecklingen.

Sedan 1930-talet har tampongtillverkarna dikterat villkoren för oss i västvärlden och fått oss att känna som om mensen är en sjukdom (som dessutom behöver botas varje månad – vilken lönsam grej!).
Nu kan vi när vi själva kan skriva och mötas i det publika rummet på webben kan vi avdramatisera mensen, kalla den för vad den är utan omskrivningar och på det sättet ta bort makten från dem att måla bilder av vackra och omänskliga modeller med vita byxor – vem känner igen sig där?

Jag förstår precis att du inte är en sån här kräsmagad person, verkligen, och jag förstår att du blir frustrerad över ordet när du ska berätta för andra och du vet redan på förhand att de kommer att äcklas över namnet. Men i min värld så kommer jag att kalla menskoppar för menskoppar för att de heter det på svenska, menstrual cups på engelska o s v.

Hoppas du förstår hur jag tänker 🙂

Hälsningar
Annelie Svensson
Svenska Menskoppen AB

 

VIKTIGT: Menskoppens placering

Det finns inga svar som passar alla när det gäller menskoppens placering. Det beror på att vi alla ser olika ut och att det finns olika stora/breda/långa/korta menskoppar.

Grundregeln är att testa menskoppen med piggen kvar, så att du kan se huruvida du behöver ha piggen kvar för att nå koppen (om menskoppen ska sitta längre in i slidan) eller om du ska klippa av piggen (för att menskoppen ska sitta långt nere i slidan).

Inget är förstås ”bättre” än det andra, det gäller bara att komma underfund om vilket som gäller för din kropp.

Ta lite tid att läsa om placering av menskoppen, så du vet mer när du börjar använda din menskopp:

Här finns mer information: menskoppen.se/jamen-exakt-var-ska-den-sitta

”Proffsen” delar med sig av sina tips

Här kommer några tips till nybörjare från vår Facebook-grupp:
Välkommen till FB-sidan du också, även om du bara vill ställa några frågor!

1. Ge inte upp för att det inte fungerar på första försöket, det kan behövas lite träning 😉 Och skaver den för att den åker för långt ner? Kniiiip så bör det lösa sig…

2. Skölj den med varmt vatten innan ni försöker sätta in den, så blir den mjukare och glider lättare in. Eller testa med glidmedel runt kanten!

3. Ha tålamod 🙂

4. Få inte panik ifall du inte får ut den, det löser sig! 😉

5. Precis, ge inte upp! tillslut får du till det!

6. Knipövningar minskar läckage mycket bra! Och sköljer du den i varmvatten blir den lite varmare och skönare att sätta in. Är inte kul att sätta in den kall.

7. Försöka och slappna av första gångerna, låt det ta den tid det behöver. Ge inte upp även om det känns som du vill det! Ni kommer att lyckas, då är du överlycklig. =)
Varmt vatten är kanon att skölja den i, innan den ska in. Bli inte rädd om ni inte får ut den, ta det bara lugnt, den kommer att komma. slappna av och andas bara =)
En blir så glad när en lyckas till slut.

8. Sätt er på huk så är det lite enklare de första gångerna.

9. koka den i vatten efter varje mens så den blir ordentligt ren. berätta inte för dina roomies vilken kastrull du använder bara. när du satt i den, känn efter så att den enkelt går att snurra åt båda (!) hållen. då vet du att den sitter tätt.

10. Sitta på huk är absolut bästa tipset. Att vicka den fram och tillbaka när du fört in den för att få den att veckla ut sig brukar funka för mig, du kan också prova att snurra den lite åt båda hållen.
Känns den helt rund i botten så ska den sluta tätt.
En vänjer sig fort. Tampong var ju inte heller jättefestligt i början. En hittar sina egna små knep.
Jag brukar skölja av den varje gång jag tömmer den och använda en liten gnutta oparfymerad intimtvål så att den blir helt ren, jätteviktigt att inte lämna tvålrester på koppen! Sedan brukar jag sterilisera (koka) den före varje mens.
En kan entusiasmera väldigt mycket kring koppen. Sy en fin påse till den, skryt om den, ge den ett smeknamn 🙂

Varför äcklas vi av egna kroppen?

Den här frågan har jag ställt mig många gånger.
Och vad säger det om hur vi ser på våra egna kroppar?

Om detta skrev krönikören Fridah Jönsson i Metro för ett tag sedan (www.metro.se/kolumner/varfor-ar-det-tjejerna-som-blir-acklade-av-mens/EVHkcc!wcdF4Skz7s2c2), eftersom reaktionerna från gymnasieeleverna hade varit att rött blod i reklam skulle vara obehagligt att se på.

Det onämnbara
Att vi säger en sak i grupp och kanske egentligen tycker en annan kan få konsekvenser i just tonåren: Om reaktionen i en klass blir ”ouää” om vi pratar om det här – hur tror vi själva att de borde vara?
Ungefär samma reaktion kopplar jag till onani. Det Onämnbara. Det förekommer icke.
Ett annat tabuämne för vissa av oss är väl dessutom att bajsa? För ni läsare vet väl att alla människor bajsar? 🙂

Nä, om vi ska komma någonstans här i världen så måste vi ta avstånd från allt det som skalar av oss till någon slags tomögda skyltdockor som varken har rött blod, onanerar eller bajsar. För varje gång vi förminskar oss själva genom att föra skyltdocke-bilden vidare till en kompis, så tar vi ett steg bort från det naturliga.

Menskoppen ut ur garderoben

Inte måste väl koppen gömmas undan i skåp, lådor och mörka vrår?
Nu finns en liten tetra som kan stå själv och glänsa – den pryder sin plats i alla svenska badrum.

De snygga och funktionella bomulls-tetrorna som vi säljer i vår shop är designade och sydda av Maria Jönsson under hennes eget märke Tolla.

Så låt menskoppen få en mer framskjuten position i ditt hem! Om du har tur, så kanske någon frågar varför tetran står där.
Om inte annat så lär dina skåpsnokande vänner och släktingar få en oväntad upplevelse 🙂

Gott nytt menskoppsår!  Se alla bra alternativ för förvaring av din menskopp här »

Tetror – nu i webbshopen

Billigaste mensen – här är den

Det finns i dag flera sätt att prenumerera på ”billiga” mensskydd via webben. Men hur mycket sparar du egentligen på det?

Räknat i kronor? Räknat i din egen hälsa? Räknat på hela miljöbelastningen?

Visst är prenumerations-alternativ på bindor och tamponger mer fördelaktiga jämfört med  vad du hittar på hyllan i din livsmedelsbutiken –  men långt ifrån det billigaste alternativet. För under 300 spänn + porto 12 kronor får du skydd som räcker i 5–10 år.

Argument: Kostnad
Även om du jämför menskoppen med ett prenumerationsalternativ som kostar cirka 70 kronor i månaden, så har du alltså snart sparat in dina surt förvärvade kronor när du byter till menskopp.
Visst var kostnaden ett argument för menskoppen när jag valde den för ett antal år sedan.

Argument: Hälsa
Men för mig vägde dock argumentet om min egen hälsa tyngst när jag bytte.
I dag är torra slemhinnor och återkommande svampinfektioner ett minne blott. (Vid en badrumsstädning för några veckor sedan hittade jag en gammal tub Pevaryl och kastade den i en sopsäck med ett leende. No more.)

Argument: Miljö
Här skulle jag kunna skriva spaltmeter om tillverkning, utsläpp, plast- och papper, omslag, förpackningar och plasthöljen. Men allt det där vet du redan, så jag stannar där.

Argument: Konsumentmakt mot stereotyper
Jag behöver aldrig mer köpa ett paket bindor, trosskydd eller tamponger! Se där vad jag tycker om era reklamfilmer och annonser! Jag känner inte igen mig – därför väljer jag nåt annat.

Vad tycker du?
Dina kommentarer är välkomna och vällästa! 🙂

P-ring och menskopp

Nyligen hade jag kontakt på Twitter med en användare av både menskopp och p-ring. Hon använde dem parallellt vissa dagar, och hade bara positiva erfarenheter av det.

Det finns olika uppgifter om samtidigt användande av kopp och ring: Det verkar inte vara några problem att växelvis använda menskopp och p-ring: Under de dagar du har mens så använder du koppen, och under de dagar som du är mensfri så använder du p-ring.

Problemet är alltså de dagar som man blöder utöver de sju dagar, som vissa räknar som dagar när det är svårt att bli gravid.
När man mixtrar med preventivmedel så bör man vara medveten om att man kan riskera sitt skydd mot graviditet.

Fråga dem som vet säkert!
Jag är dock ingen medicinskt utbildad person, utan råder dig som använder menskopp och/eller p-ring eller försöker ta reda på mer om det, att rådfråga din barnmorska, läkare eller gynekolog. Ta gärna med dig menskoppen vid besök, eftersom det finns en risk att de inte sedan tidigare känner till menskoppen.

Dela med dig
Har du liknande eller andra erfarenheter av menskopp och p-ring – dela gärna med dig i kommentarfältet här nedan! Man kan alltid vara anonym på våra sidor, det är bara vi på Svenska Menskoppen som ser din e-postadress och den behåller vi för oss själva.

Mensen tar faktiskt slut – men inte livet

Tycker du mensen är jättejobbig, förstör livet och bara ställer till det för dig? Säkert. Det är en vanlig reaktion som de allra flesta känner igen.

Vi har mens i ungefär en vecka varje månad från tonåren och framåt – klart man blir less! Dessutom tar mensen ingen hänsyn till semesterresor, övernattningar hos vänner eller träningspass. Den bara kommer när man har som roligast – och oftast har man innan haft PMS, finnar och varit trött som bara attan.

Mensen förändras
Så gissa om jag var ganska oförberedd på att jag nu – jag är 42 –  börjar förstå att mensen tar slut. Den kommer att försvinna. Min kropp börjar redan ställa om sig, märker jag. Mensen är annorlunda; blodet är annorlunda.
Kanske kommer den här förändringen att ta tid, kanske går den fort – det kan man inte veta, kroppen bestämmer.

Nästa fas: Menopaus
Så det är inte utan att jag tänker att det är något stort som händer, när klimakteriet, eller menopausen som den kallas, inträder sakta men säkert.
Det är nu alltså dags att gå in i nästa fas. Men hur ser den ut? Kommer jag fortsätta att vara mig själv när mensen inte är kvar?
Den där förhatliga mensen som kommer varje månad som ett bevis på att jag fortfarande är lagom mogen och kanske kan ha möjligheten att bära ett litet frö inne i magen.
Nu är det slut med det.

Maine
Jag vill avsluta inlägget med en passus till min salig f d svärmor Maine, som dog alltför ung i cancer. Hon var en stark person, som gärna delade med sig av sina tankar som i sig gav oss runt henne varma skratt.
Det här var på den tiden när hon visserligen inte längre hade mens, men var vid full vigör:
Vid ett besök på en offentlig toalett såg hon när hon kom in i sitt bås att besökaren innan henne  inte hade spolat ordentligt och lämnat kvar en blodig tampong efter sig i toaletten. Hon kissade lite snabbt och struntade i att spola. Hon sa:
– De kan gott tro att tampongen var efter mig!
Tanken på att ha mens igen fick henne att känna sig ung, berättade Maine.

Så minns att när det känns tradigt, jobbigt och fel att ha mens, att du kanske till och med kommer att sakna din mens en dag. Kanske 🙂

 

Är du i klimakteriet?
Då kan menskoppen underlätta för dig när mensen förändras – både i omfattning och hur den ser ut.
Läs mer om det här »

Alla gillar inte menskoppen

Det är lätt att bli frälst när vi upptäcker menskoppen.
Vi får många spontan-mail från folk som – utan att överdriva – är lyriska.

Många av dem är dessutom upprörda över att de inte tidigare fått höra talas om menskoppen hos skolsköterskan, på ungdomsmottagningen eller mödravårdscentralen.
Mer om det har jag tidigare skrivit om här: menskoppen.se/?p=1058

”Menskopps-korståget”
Flera av de som skriver till oss, och säkert många andra nöjda menskopps-användare, går ut på ett slags ”menskopps-korståg”, där de uppfyllda av denna fantastiska upptäckt, prisar dess förträfflighet i alla möjliga sammanhang – både i mötet med människor och på bloggar och i kommentarstrådar.

Motreaktioner
Detta kan leda till misstänksamhet, och i vissa fall tvärtom-reaktioner, som förstås blir allt vanligare i takt med att menskoppsanvändandet blir mer utbrett.
Jag vill mana till eftertanke; Alla kommer förstås inte att gå över till menskopp, för tanken på menskopp tilltalar inte alla som menstruerar. Det finns inga patentlösningar när det gäller oss människor – inte ens när det gäller menskoppar.

Låt alla själva ta ställning
Mitt primära syfte med den här webbplatsen och min verksamhet är att öka kännedom om att det finns menskoppar, så att var och en kan ta sig en funderare på om det är nåt för dem eller inte.

Mitt direkta råd till dig som älskar menskoppen och vill att alla andra ska göra det också; tala och skriv om den när du vill, men kom ihåg att inte alla kommer att älska den som du.

Hur glammig är menskoppen?

Mens och glamour – hör de ihop?
Kanske inte direkt, men livet pågår ju för fullt fast man har mens.

Det finns ingen anledning att låta mensen bestämma om man ska med ut på festival, middag, fest, klubb eller kanske sova borta en natt. Klä på dig nåt som du gillar och kasta dig ut på äventyr! Glamouren kommer inifrån 🙂

Men hur gör man – rent praktiskt?
Packar hela väskan full med tamponger, trosskydd och bindor bara-om-utifall-att?
– Nej! säger jag.

Jag sätter in koppen och kör på för fullt i 12 timmar till.
Då tömmer jag ut det som samlas upp, tvättar av och har skydd i 12 timmar till – att göra vad jag vill oavsett om jag blöder lite eller mycket just då.

Sova naken på natten utan att det syns att du har mens – det går med menskopp och är inte skadligt för din kropp.

Observera att man under de första månaderna med menskopp ska följa tillverkarnas rekommendationer om att ta ut menskoppen var fjärde timma.
Det är dels för att du ska ha koll på att menskoppen funkar bra, inte flyttar på sig, inte läcker och  för att veta hur mycket du blöder. Detta gör dig säker på användandet i kombination med din egen kropp.

Tamponger suger – för bra

Brukar det göra ont att sätta in och kanske ta ut en torr tampong?
Du är inte ensam – det är vanligt.

Tampongernas uppsugningsförmåga används ganska ofta som positiva argument i reklamen, men den är ju egentligen en dålig egenskap som tamponger har.
Direkt vid införandet av tampongen så börjar den jobba – den suger upp allt på vägen in, som mensblodet – men också kroppens egna sekret.

Om du blöder mycket, kanske du har mindre besvär av torrhet. Blöder man däremot bara lite grand, så finns det risk för att tampongen suger upp slidsekretet eftersom den inte anpassar sig efter hur mycket eller lite du blöder.

Menskoppens princip är att den samlar upp blodet när det är på naturlig väg att lämna kroppen, istället för att suga upp det, så är det skonsammare för slidans slemhinnor. Att menskoppen bara samlar upp blodet bidrar till att slidan kan behålla sina naturliga förutsättningar när det gäller produktionen av sekret, pH-värde etc.

Sara – nu med menskopp

Vi blir jätteglada när folk delar med sig om hur de upplever förändringen med menskopp – härligt!

Det här mailet kom i dagarna från Sara:

Vilken snabb leverans! STORT tack!
Jag har just fått min första mens sedan min dotter föddes och en spiral satts in, jag blöder RIKLIGT och menskoppen är toppen… Så skönt att slippa gå med nattbindor dygnet runt och ändå alltid läcka i brallan, och att kunna SIMMA!

Jag ska verkligen rekommendera menskoppen till alla jag känner.

Stor sommarkram!

/Sara

Menskopps-sommar!

Menskoppen är givetvis bra hela året om, annars vore det ju konstigt.
Men, som trogna läsare säkert vet sedan tidigare, så är det på sommaren som menskoppen verkligen får visa vad den går för:

1. Bad: Eftersom menskoppen sitter precis innanför slidöppningen, så förhindrar den inte bara mensblodet från att komma ut, utan också badvattnet från att komma in i dig. Inga obehagskänslor av vatten som kommer in i kroppen och inga blöta tampongsnören, alltså.

2. Enkelt: Inga lådor, plastförpackningar eller små engångsbindor – du har ett skydd som finns till hands oavsett hur mycket du blöder eller om mensen kommer oanmäld.

3. Hälsa: Pappers- och plastskydd gynnar inte den egna kroppens miljö. Det blir för torrt, varmt och tätt – med menskopp har du skydd samtidigt som slidan får vädra sommarluft 🙂

Vi ses på sommarens festivaler och roliga fester!

Karin skrev ett brev till Menskoppen.se

För snart ett år sedan kom ett brev från Karin, som ville lyfta fram följande argument som gjorde att hon gick över till menskopp.  Jag tycker att hennes lista är så bra, så jag publicerar det igen på nya webbplatsen:

”Tamponger skadar underlivet och ökar risken för vaginism/vestibulit!

Bindor gör samma sak eftersom de motverkar att underlivet hålls luftigt!

Tamponger och bindor ökar risken för svampinfektioner som när dom väl börjat kommer återkommnde och i sin tur kan leda till vestibulit.

Tamponger och bindor är fruktansvärt obekvämt och känns osäkert!

Med menskopp har du inga av dessa risker! Vi förtjänar ett svamp- och smärtfritt sexliv! Yeah!”

Tack igen, Karin – och alla andra som mailar in och kommenterar här på webben. Tillsammans kan vi få ännu fler att upptäcka ett bättre alternativ till engångsskydd.

Tonåring och mensskydd – förr och nu

Jag har ganska vaga minnen om hur det var att vara tonåring, mer än att jag minns mina bekymmer över att jag var rundare än genomsnittet. Jag fick på omvägar höra att jag kallades ”köttbullen” och jag hade svårt att hitta kläder i min storlek – jättejobbigt var det, förstås. Kroppskomplexet finns kvar än i dag, även om jag har en bättre självkänsla, som formats av hur jag påverkats även av händelser senare i livet.

Bygga självbild på 1970-talet
Det är ganska givet att redan på 70-talet, när jag växte upp, hade omgivningen ett stort inflytande.
Då – när det fanns bara två tv-kanaler i Sverige, några få ungdoms-magasin och väldigt sällan utomhusreklam i alla fall i Bollnäs, där jag växte upp – så hade vi ändå stora möjligheter att bygga upp sin egen självbild med mindre yttre påverkan – främst kompisarnas handlande och åsikter hade stor betydelse. Föräldrar och syskon spelade förmodligen lika stor roll då som nu, eftersom den egna familjekulturen blir norm , fast vi i dag har större tillgång till andras familjekulturer via exempelvis bloggar och forum på nätet.

Bygga självbild på 2010-talet
Det är svårt att tänka sig att en som  tonåring i dag i Sverige kan bygga upp sin egen ”oförstörda” självbild som kommer inifrån, om ni förstår vad jag menar.
Alltså, att en kan stärkas i sitt eget jag, utan att hela tiden fundera över om en har ”rätt”. Vi jämför oss inte bara med sina föräldrar, syskon och kompisar, utan med de som syns i tv, tidningar, på nätet och stora bloggar – och vi vet väl alla vilka som lyfts fram där…?
Även om jag som vuxen är medvetet om detta, så är det till och med för oss svårt att värja sig. Alla bilder och åsikter formligen väller över oss.
Bara de riktigt starka individerna kan värja sig och utvecklas någorlunda utan att känna att jag behöver jämföra mig med andra – och sådana starka människor finns förhoppningsvis i alla åldersgrupper.

Mensen kom på 1970-talet
När mensen kom i 12-årsåldern tyckte jag att det var väldigt jobbigt. Jag hade nog gärna kunnat vara barn ett tag till, och motvilligt berättade jag för mamma sent den dagen att ”jag nog hade fått mens”. Innerst inne så hoppades jag att det inte var så.
Men visst var det så, och till affären bar det av för att inhandlas både stora bindepaket och lite mindre tampongpaket en masse. Tampongerna fick vänta länge än, medan bindorna klistrades fast på rad (jag ville inte att det skulle läcka ut någonstans!) i trosorna. På den här tiden hade jag även tandställning (japp, det också – ”köttbullen med räls”) vilket gjorde att jag ofta låg i tandläkarstolen mitt på skoldagen och då hade jag verkligen bullat upp med massor av bindor för att inte dyka upp i skolan med en fläck bak på rumpan efteråt.

Bilden av mens i dag
I dag kan jag le åt det, eftersom saker som jag upplevt efter det här har varit jobbigare och trivsammare än detta. Men känslan som byggdes upp redan då finns kvar: Mensen är något som vi inte gärna vill ska synas. ”Ju mindre den är – desto bättre.”
Känner du igen dig?
Även innan reklamen blev industri, under första halvan av 1900-talet, hade vi mens. Innan 1950–60-talen talade vi i det offentliga samtalet inte gärna om mens eller något annat som hade med våra kön att göra.
Men när företag insåg att det fanns massor av pengar att tjäna på mens och mensskydd så satsade de förstås inte på ett skydd som behövs köpas sällan (menskoppen fanns redan då) och som därför innebär att kunden sällan köper. Nej, de atsar förstås på något som behöver köpas nytt varje månad (ja, ni vet vad).
I gamla annonser för mensskydd är det ungefär samma budskap: ”Den som har mens är smutsig, mensblod är blått, mensen ska stoppas undan/kastas bort.”
Så där står en med sina blodiga lakan och tänker att ”det hade nog funkat bättre om jag använt Ålbläjs Ultra Pro Comfort Night Protection” istället.
För binda eller tampong är de anda alternativen som jag känner till!

Bilden av mens i morgon
I takt med att medielandskapet ritas om,  så får du och jag makten att påverka vår bild av mens och den egna kroppen. Fler förebilder kan ta plats.
För 15 år sedan hade jag som menskopps-företagare inte en chans att berätta för andra om menskoppar eftersom menskopparna inte är någon guldkalv som engångsskydd är. Nu kan vi blogga om mens någorlunda öppet, vara ärliga och på det sättet påverka andra. Det är inte annonsörerna eller medieföretagen som har hela makten.
Med tiden kommer fler att veta att det finns fler alternativ att räkna med på menskyddsmarknaden, och eftersom vi själva som nöjda användare har större möjlighet att påverka så kommer det vi själva säger att vara långt mer värt än en kostsam tv-kampanj med radiobilar i en pappersprodukt, som egentligen har mycket lite med mens att göra.

Så utöva nu din egen påverkansmakt och skriv om din mens och mensskydd!

Principen för menskopp – så ser den ut

Jag har uppdaterat sidan FAQ/Användande med en jämförande bild.
Med denna illustration försöker jag beskriva hur långt ner en menskopp ska sitta jämfört med tampong.

Det är inte lätt att visa hur vi ser ut inuti! För det första ser alla helt olika ut med olika långa slidor, hur långt ner livmodern sitter, hur urinblåsan är placerad, för att inte tala om tarmarnas placering…

Nej, illustrationen ska visa principen för hur långt man för upp en papperstampong jämfört med silikonkoppen, som ska sitta precis innanför slidans öppning och bara samla upp blodet innan det naturligt lämnar kroppen.

Det är ju detta som är så bra med menskoppen – inget högabsorberande papper behöver föras in längs hela slidan och sedan sitta där och rubba vår egen sekretproduktion:

placering_2010

Kortare mens med menskopp?

Vi som börjar med menskopp kan uppleva att mensen blir kortare.
Det finns dock inga vetenskaplig belägg för detta – det kan bara vara så att vi upplever det så och att mensens längd varierar från gång till gång.

När jag försökte undersöka detta, huruvida det finns någon forskning kring effekterna av att använda menskopp, så upptäckte jag att det tydligen förekommer i modell- och skådespelaryrken att de på sjukhus får mensblödningen utsugen ur kroppen för att sedan snabbt kunna jobba som vanligt.
Efter vidare läsning kunde jag konstatera att utsugning av det här slaget även används som abortmetod i utvecklingsländer. Jag är inte medicinskt utbildad och jag vet förstås inte vet om detta är sant.

Naturligt är bra
Jag är för naturliga metoder och för att våra kroppar vet vad de ska göra och att vi inte ska störa det om det inte behövs. Alla som drabbas av PMS och kraftig mensvärk vet dock att en ibland kan bli tvungen att medicinera för att orka leva med besvären, och det är förstås bra att vi har de möjligheterna till hjälp i Sverige.

Men hur påverkar då menskoppen våra blödningar?
Eftersom menskoppen sitter längst ner  i slidan och egentligen samlar upp blodet på vägen ut ur kroppen, så stoppas inte blödningen upp i kroppen som av en tampong.
För att komma på plats så ska menskoppen bilda ett litet baksug i slidans öppning, vilket kan innebära t ex att spiralanvändare måste se upp, så att inte spiralens trådar kommer med ut när en för ut menskoppen. Om en inte lättar på förslutningen innan vi tar ut menskoppen, så kommer det att göra ont när det känns nästan som om hela slidan kan följa med ut. Det här är ett vanligt nybörjarfel, som vi dock oftast lär sig (den hårda vägen) att undvika.

Kan detta innebära att suget i menskoppen förkortar mensen?
Jag har som sagt inte hittat någon medicinsk forskning kring detta – det finns över huvud taget ännu ingen medicinsk forskning kring menskoppar i Sverige –  och det kan vara svårt för att veta och kunna jämföra mensperioder från gång till gång innan vi börjar med menskopp.
Flera har skrivit till mig och sagt att de upplevt att mensen känns kortare, och att mensvärken har minskat. Men det finns som sagt inget som säger att vi kan utlova varken kortare eller smärtfri mens med menskopp!

Om mensreklam på P3 i dag

I dag pratar P3s Brunchrapporten om mensreklam – ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat.
Reklamen för mensskydd är nämligen en bov i dramat kring hur kritiska vi är mot våra kroppar. Smala modeller är en sak – men sterilt rena modeller med blått blod är en annan.

Från Brunchrapporten utlovas (twitter.com/Brunchrapporten) att det – som vanligt – blir lagom flamsigt och lagom seriöst, och jag hoppas verkligen det.

Det minsta vi behöver är flams och fniss kring mens. Jag tror att de flesta av dagens unga är redo för att prata öppet om mens. Det är dags att vi ställer krav på tillverkare och reklamare att inte behandla oss som vi vore äckliga för att vi har mens med rött blod.

Reklamen bidrar till självförakt
Mensskyddsreklamen har förstås under snart 100 år påverkat hur vi ser på våra egna kroppar. Varenda menstruerande person i världen vet hur genomblödda trosor och lakan ser ut och vi vet att vår verklighet inte har något att göra med de sterila, vita miljöerna med stela leenden som vi ser i reklam – alltid omgivna av dessa envisa fjärilar! (Varifrån kommer de? Från bindorna? Knappast.)
Så vi fortsätter känna oss äckliga, vi försöker gömma och viska om vår hemska mens.

Ta plats – prata om din kropp och var stolt
Jag skulle önska att vi bryter mot det här mönstret. Att vi börjar föra normala samtal om mens och att vi börjar ta plats! För att avdramatisera ämnet så måste vi alla prata om det på ett vuxet sätt – som förhoppningsvis görs i radio idag. Mensblod är rött, det är oftast ganska jobbigt att ha mens (även utan att behöva smyga med den) och vi behöver ha produkter som är billiga och schyssta mot kroppen, miljön och bilden av oss själva.

Bok om mens, reklam och vår syn på oss själva
En bra bok om mens och reklamhistoria är Flow – The cultural story of menstruation
Läs mer om den och se gamla reklambilder på författarens sida: www.elissastein.com

Uppmärksammas bör även mensskyddsföretaget Kotex som försökt att vända på trenden genom att använda ordet ”vagina” – till folks stora förskräckelse: nyheter24.se/nyheter/utrikes/329178-vagina-forbjudet-i-tampongreklam

(Tack till twitter.com/ylvawer för tips om den nyheten)

Missa inte
P3s Brunchrapporten kl 12.05–13  i dag

Zach är killen som fick mens

Det där trodde du väl inte på?
Att killen fått mens, menar jag.

Nej, det hela är ett påhitt av Procter & Gambles reklambyrå Leo Burnett. P & G tillverkar många olika produkter, i detta sammanhang mest relevant Always bindor och Tampax, tampongerna med införingshylsa. I reklamen får ”Zach” helt plötsligt mens – och använder förstås Tampax för att lösa sitt nya ”problem”.

Vi själva sprider reklamen – gratis
Men frågan är hur många som gör som du, det vill säga tror på att han finns i verkligheten. Videos med Zach Johnson som är ”en helt vanlig kille” som får mens har spritts viralt, det vill säga skickats vidare och kommenterats av oss nätanvändare, sedan i somras – och nu även diskuterats här hos en konkurrent.

Eget Twitter-konto och webbplats
Numera twittrar han också, och häromdagen fick Menskoppen via Twitter en hälsning på svenska från någon av dem som jobbar med Zachs profil på nätet. ”Zachs” hemsida har förstås funnits ute ett tag och på den kan du bland annat se filmerna och läsa en blogg om ”hans” tankar om att han fått mens.

Rent spel?
Så ta en titt på hur viral marknadsföring funkar för att i längden påverka oss att bli vänligt inställda till varumärken.
Personligen kan jag tycka att man inte spelar rent när man inte någonstans berättar att ”Zach” inte finns och att ”han” i själva verket är påhittad av ett multinationellt företag. Andra tycker att det här är ett kreativt sätt att utnyttja även våra sociala kanaler för reklam.

Vad tycker du?

Kolla själv
twitter.com/ZackJohnson16
zack16.com