Menskoppen sitter i slidan och samlar upp blodet istället för att suga upp det.
Koppen viks ihop och förs in i slidan ihopvikt. När koppen kommit på plats i slidan, så vecklar den ut sig. En kopp sitter vanligen längre ner än en tampong. En menskopp har 4–5 mindre hål längst upp på sidorna. Eftersom lite luft alltid kommer med när du viker ihop koppen och för in den i slidan, så skapas ett litet undertryck som regleras med hjälp av hålen på sidorna.
Eftersom koppen sitter så bra där, så behöver du bryta förseglingen innan du tar ut koppen. Det gör du genom att t ex vicka på koppen eller knöla ihop koppens botten lite med 2–3 fingrar.
Läs den korta versionen om hur det funkar med menskopp »

Det här är den vanligaste frågan om menskoppar.
En menskopp som är rätt för din kropp och blödningsmängd känns inte alls. En kopp som skaver eller känns är antingen fel för din kropp/blödning eller sitter placerad på fel ställe.

Det beror på flera saker; dels hur mycket koppen rymmer, dels hur mycket du blöder.
Det bästa är ju om du kan hitta en menskopp som passar din kropp och din blödning, så att du kan ta ut och tömma koppen var 8–12 timme.
Du ska aldrig låta en menskopp sitta inne längre än 12 timmar, även om den då inte är full. Det är för att minska risken för eventuell bakteriepåbyggnad på eller i koppen.
Läs mer om hur ofta du behöver ta ut menskoppen »

Nej, menskoppar har funnits i över 100 år och tillverkades i fabrik lika tidigt som tamponger. Det var först i USA på 1930-talet som både menskoppar och tamponger (med införingshylsa) började produceras i fabriker. (Läs långt men intressant om mensskyddens historia här »)
Sedan dess har det funnits lite olika menskoppar runtom i världen, men de har varit av lite mindre följsamma material eller engångsmenskoppar. Först kring 2005 kom menskoppar som ser ut ungefär som menskoppar gör idag. De flesta är idag tillverkade av TPE och silikon, men det finns även menskoppar av gummi. Alla menskoppar är alltså gjorda av olika sorters polymer, som kan översättas ungefär till plaster.
Därför är ingen menskopp ”organisk” eller mer ”miljövänlig”, som vissa företag verkar vilja få oss att tro. Däremot kan du påverka miljön positivt genom att sluta använda engångsskydd och övergå till menskopp, så på det sättet är ju användandet av menskopp mer miljövänligt än användande av tamponger, bindor och trosskydd.
Jag har skrivit mer om s.k. ”ekologiska” menskoppar här »

Det går tyvärr inte att utlova att menskoppar funkar klockrent för alla som har svårt att använda tamponger. Men jag kan säga att det finns goda chanser.
Men lite beroende på vad som gör tampongerna besvärliga för dig, så behöver vi tänka lite annorlunda. De flesta av oss upplever ju att tamponger kan torka ut slidan, och då är menskoppen absolut ett bättre alternativ, eftersom materialet är helt annorlunda än det som finns på en tampong. Så fort du blöter en menskopp med t ex vatten eller det kommer emot dina slemhinnor, så blir materialet glatt/halt – det skiljer sig verkligen från en tampong som kan vara sträv både när du sätter in och tar ut den.
Men om du har svårt att få in en liten tampong utan att det gör ont, så kan du behöva testa en lite mindre kopp för att se hur den funkar för dig och kanske sedan steg för steg testa en lite större o.s.v.
Olika vikningar gör koppen mer eller mindre innan införande, så det kan vara värt att kolla upp innan – Här kan du läsa mer om vikningar »

Det är inte säkert. Bara för att du fött barn måste du inte ha en stor kopp. Vissa kan ha samma kopp efter graviditeten – prova först innan du köper en ny.
Köp heller inte en ny menskopp som ska ligga och vänta tills mensen kommer tillbaka. Ge istället dig själv lite tålamod och överblicka hur mensen ser ut 2–3 månader efter den kommit tillbaka. Kanske kan du fortsätta den som du redan har.